Nationell förvaltningsplan för björn : 2013–2017

Sammanfattning Björnen är en del av den svenska faunan och riksdagen har beslutat att arten ska finnas i så stort antal att den långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Det åligger Sverige även att i enlighet med art- och habitatdirektivet verka för att den svenska björnstammen uppnår respektive bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Björnen påverkar vardagen för en del människor som lever och verkar i dess närhet, samtidigt som dess förekomst uppskattas av många. Denna förvaltningsplan är ett led i arbetet med att fortsätta den framgångsrika förvaltning av björn som Sverige har haft och att hantera de nya utmaningarna som förvaltningen av björnstammen står inför. Politiska målsättningar Den svenska rovdjurspolitiken styrs huvudsakligen av riksdagsbesluten om en sammanhållen rovdjurspolitik 2001 och om en ny rovdjursförvaltning 2009. Besluten är styrande för förvaltningen av bland annat björn. De politiska målsättningarna i riksdagsbesluten kan sammanfattas med att • det ska finnas en långsiktigt livskraftig björnstam med gynnsam bevarandestatus och • det ska råda en god samexistens mellan människa och björn. Adaptiv förvaltning Förvaltningen av björnstammen är komplex och i delar beroende av faktorer som är svåra att förutse. Förvaltningen behöver därför vara adaptiv (se figur 1). Det innebär att delmål sätts upp och nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå de övergripande målen. Utvecklingen övervakas och utvärderas sedan löpande och nödvändiga justeringar i förvaltningsarbetet görs. En fungerande adaptiv förvaltning förutsätter också att ny kunskap erhålls och görs tillgänglig.