Att mäta och värdera psykisk hälsa bland ungdomar – om vägval, möjligheter, svårigheter och ofullständig kunskap

Sammanfattning:Forskning om utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa är utmanande. Begreppets mångsidighet gör vetenskapsteoretiska och metodologiska reflektioner nödvändiga. Data ska samlas in som kan ge möjlighet att följa utvecklingen över tid, vilket kräver goda mätinstrument, god infrastruktur för datainsamling och kompetens att mäta och analysera. Det är en paradox att den självrapporterade psykiska hälsan försämras särskilt hos tonårsflickor i ett land som välfärdslandet Sverige. En översikt ges av tidigare forskning kring trender i ungdomars psykiska hälsa inom ramen studien Skolbarns hälsovanor. Ytterligare multidisciplinär forskning med olika komplementande ansatser behövs för att bättre fylla kunskapsluckorna. AbstractResearch on the development of adolescent mental health is challenging. The complexity of the phenomenon makes scientific and methodological reflections necessary. Data must be collected enhancing analysis of the developments over time, which requires good measuring instruments, infrastructure for data collection and competence in analysing and reporting.It is a paradox that the self-reported mental health deteriorates, especially among teenage girls in the Swedish welfare state. Previous research on trends in young people's mental health in the Health Behaviour in School-aged Children study is reviewed. Further multidisciplinary research with different complementary approaches is needed to better fill the knowledge gaps. Key words: Psykisk hälsa, enkätundersökning, mätmetodik, tidserier, tonåringa