Ensamkommande flyktingbarn och unga – om hur de har det och hur det är möjligt att åstadkomma förbättringar

Temanumret har aktualiserats mot bakgrund av att Sverige för närvarande är det EU-land som tar emot flest antal asylsökande barn per capita. Här tas upp vad vi kan lära från studier och översikter kring risk- och skyddande faktorer för utveckling och mående när det gäller ensamkommande barn som är en heterogen grupp. De kan ha flytt från krig och våld och/eller tidigare levt på gatan. Det gemensamma är att de kommer utan vårdnadshavare. En ekologisk modell ger en ram där barnen utvecklas i en social miljö i vilken familjen, närmiljön och samhället bidrar till en hälsosam utveckling. Därför är familjeåterförening, att ha tillträde till skola och fritidsaktiviteter nycklar till barnens hälsa. Artikeln slutar med regeringens förslag på förändring i asylpolitiken och vilka socialmedicinska effekter detta får