Folkhälsoarbetets historia i socialmedicinsk belysning

Socialmedicinskt arbete och folkhälsoarbete har genom historien haft en gemensam och samtida utveckling och således delat uppfattningar kring vad som utgör en befolknings hälsa och hur den bör hanteras. Det är framförallt i 1800-talets urbanisering och industriella utveckling som socialmedicinen har sina rötter, där dramatiska samhällsförändringar bidrog till intresset kring orsaker i den sociala miljön eller i den politiskt ekonomiska strukturen för att förklara samtidens sjukdomar. Detta är fortfarande aktuellt idag när nutida folkhälsoarbete alltmer fokuserar på sociala orsaker till ohälsa. De olika disciplinerna kan därför dra nytta av varandra i hanteringen av kommande folkhälsoproblem i syfte att lyfta fram bredare sociala interventioner för att främja hälsa. Centralt för det nya folkhälsoarbetet är en fokusering på att reducera ojämlikhet i hälsa som ett resultat av orättvisa sociala arrangemang och processer, och mycket av den senare forskningen visar alltmer på samband mellan ojämlikhet i ett samhälle och dess hälsostatus. Det är därför viktigt att folkhälsoarbetet inte förlorar sin betydelse som övergripande socialt och politiskt instrument