En diskursteoretisk analys av påskupploppen 2022

Upploppen under påsken 2022 visar på många sätt de politiska konfliktdimensioner som uppkommit i och med högerpopulismens intåg i politiken, och regeringens respons visar på en oförståelse inför den sociala antagonism som detta intåg grundar sig på. Studien undersöker hur regeringens, polisens och Ebba Buschs bemötande av upploppen liknar och skiljer sig från varandra och varför de tar den form de gör. Detta åstadkoms genom diskursanalyser av flera olika uttalanden från dessa aktörer, och analyseras genom ett diskursteoretiskt ramverk. För att förstå orsakerna bakom dessa olika förståelser av upploppen och relatera dessa till det politiska systemet används Chantal Mouffes teori om det politiska och liberal demokrati. Studien finner att både regeringen och polisen deltar i en diskurs som avpolitiserar upploppen som händelser och förstår dess deltagare som saknandes politisk agens, vilket sker genom artikulationen av upploppen som resultatet av sociala problem i regeringens fall och en reduktion till opolitisk kriminalitet i polisens. Därmed representerar de det Mouffe förstår som den liberaldemokratiska ståndpunkten där social antagonism inte kan erkännas utan politiken måste finna konsensus. Busch ger istället uttryck för en förståelse av upploppen som djupt politiska och dessutom ett hot mot hennes eget politiska projekt, de artikuleras här snarare som ett rivaliserande politiskt projekt centrerat kring islamism och kriminalitet