Emotionellt lönearbete inom den sociala barnavården : En kvalitativ studie om socialsekreterares känslor i arbetet

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande: förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet