Upper secondary school students reasoning about eating habits

Sammanfattning Bakgrund Forskning har visat att pojkars och flickors matvanor skiljer sig åt på högstadiet. Riksmaten ungdoms resultat visade att mer än 90% av deltagarna åt mindre än hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker. Ungdomar har god kännedom om vad som anses vara hälsosam och ohälsosam mat. Utbildning i matlagning behöver finnas med i läroplanen för att säkerställa att kunskapen om goda vanor bevaras ur ett hälsoperspektiv. Syfte Syftet var att studera hur högstadieelever resonerar kring matvanor och vad som påverkar deras matvanor. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 informanter,tio flickor och sju pojkar som fyllt 15 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Största delen av informanterna säger att sallad och grönsaker är hälsosamma val av livsmedel. Låg fetthalt, gärna vegetariskt och hemlagat nämns som bra val ur hälsoperspektiv. Att äta varierad kost för att få i sig alla näringsämnen en behöver genom att följa tallriksmodellen samt att dricka vatten till maten ansågs hälsosamt. Snabbmat från McDonalds nämndes ofta som exempel på ohälsosam mat. Fysisk aktivitet och umgänge med kompisar, samt om det var vardag eller helg påverkade informanternas matvanor. Mat som de uttryckte var ohälsosam ansågs även som godare, medan mat som de fann som hälsosam inte tycktes smaka lika bra. Slutsats Ungdomars resonemang stämmer väl överens med de nuvarande råden kring kost. Ungdomarna kan väl beskriva vad som är hälsosamt och inte. Den större delen av informanterna nämner att hem- och konsumentkunskap inte påverkat nämnvärt hur de ska äta. Några av dem tycker att de blivit påverkade av undervisningen. Sociala medier har i viss mån negativ inverkan på ungdomar, som att få dem att äta lite mat för att hålla sig smala, men sociala medier kan också inspirera ungdomar till att laga mat