Hur mödrarådgivningen kan stöda den förlossningsrädda kvinnan: en kvalitativ studie över mödrarådgivningens möjligheter och upplevelser att ge stöd vid förlossningsrädsla

Förlossningsrädsla är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och rädslan kan bero på många olika saker. Ofta föreligger rädsla på grund av att man tidigare haft en negativ förlossningsupplevelse, men förlossningsrädsla förekommer även hos kvinnor som inte fött barn tidigare. På mödrarådgivningen kartläggs bland annat kvinnans behov för extra stöd under graviditeten, och här har man bra möjligheter till att ge stöd vid eventuell förlossningsrädsla. Syftet med detta examensarbete är därför att gå närmare in på vilka erfarenheter som barnmorskor och hälsovårdare på mödrarådgivningen har av att ge stöd till förlossningsrädda kvinnor, och även vilket typ av stöd de kan ge. Datainsamlingen görs genom en semistrukturerad intervju med fyra hälsovårdare/barnmorskor som arbetar vid mödrarådgivningen på en ort i Österbotten. Textmaterialet analyseras induktivt genom en kvalitativ innehållsanalys, och som teoretisk utgångspunkt används Jean Watsons omvårdnadsteori. I resultatet framkommer det att informanterna stöter på många olika orsaker till förlossningsrädsla, och att rädslan kan ta sig i uttryck på olika sätt. På mödrarådgivningen har man som vårdare sig själv som redskap, och informanterna betonar vikten av en god relation till kvinnan för att kunna ge henne ett så bra, individanpassat stöd som möjligt. Stödet ges till största del genom samtal, och vid behov kan kvinnan hänvisas vidare, till exempel till polikliniken för förlossningsrädsla. I samma bilaga finns även utvecklingsarbetet ”Jag fick en rejäl revansch i förlossningssalen.” – En kvalitativ studie över kvinnors upplevelse av stöd vid förlossningsrädsla. I dagens samhälle är det bara fler och fler som lider av förlossningsrädsla, och orsakerna bakom rädslan kan vara många. Hos en del kan rädslan vara ganska lindrig, medan vissa har så stark förlossningsrädsla att man inte ens vågar ta steget att bli gravid fast man vill ha barn. Det finns som tur många olika vägar att ta för att försöka komma över sin rädsla. Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ta del av kvinnors upplevelse av stöd vid förlossningsrädsla. I arbetet går man närmare in på vilka typer av stöd som kvinnorna använt sig av och hur stödet har påverkat rädslan. Eftersom utvecklingsarbetet är en fortsättning på examensarbetet ”Hur mödrarådgivningen kan stöda den förlossningsrädda kvinnan – en kvalitativ studie över mödrarådgivningens möjligheter och upplevelser att ge stöd vid förlossningsrädsla” (Rågård, 2022), är syftet också delvis att se hur kvinnorna upplever stödet som ges från mödrarådgivningen. Datainsamlingen görs genom en strukturerad intervju, där informanterna får svara skriftligt via ett frågeformulär. Materialet, som samlats in från elva kvinnor med erfarenhet av förlossningsrädsla, analyseras induktivt genom en kvalitativ innehållsanalys. Omvårdnadsteorin skapad av Jean Watson (Watson & Leininger, 1985) används som teoretisk referensram. Resultatet visar att stödmetoderna är mångsidiga och kan anpassas bra enligt den enskilda individen. En viktig del av stödet är själva bemötandet kring förlossningsrädslan, kvinnan måste känna att hon blir tagen på allvar. Om man ser kvinnans behov och lägger tid på att hjälpa henne se bortom rädslan, finns det goda möjligheter för kvinnan att gå från att vara rädd till att se framemot förlossningen. De flesta informanter har positiva erfarenheter av stödet de fått, men några informanters upplevelser indikerar att det ännu finns utrymme för förbättring.Synnytyspelko yleistyy yhteiskunnassamme, ja pelko voi johtua monista eri asioista. Negatiivinen kokemus aikaisemmasta synnytyksestä on usein syynä pelkoon, mutta pelkoa esiintyy myös naisilla, jotka eivät ole synnyttäneet aiemmin. Äitiysneuvolassa kartoitetaan muun muassa naisen tarvetta lisätukeen raskauden aikana, ja täällä on hyvä mahdollisuus tarjota tukea synnytyspelkoon. Työn tarkoituksena on tarkemmin käsitellä millaisia kokemuksia kätilöillä ja terveydenhoitajilla äitiysneuvolassa on tuen antamisesta, sekä millaista tukea he voivat antaa pelkääville naisille. Tiedot kerätään puolistrukturoidussa haastattelussa, neljältä kätilöltä/terveydenhoitajalta jotka työskentelevät äitiysneuvolassa pohjanmaalaisella paikkakunnalla. Tekstin sisältö analysoidaan induktiivisesti laadullisen sisällönanalyysin kautta, ja teoreettisena lähtökohtana käytetään Jean Watsonin hoitoteoriaa. Tulokset osoittavat pelon johtuvan monesta eri syystä, ja että se voidaan ilmaista eri tavoin. Äitiysneuvolassa hoitajilla on itsensä työkaluna, ja haastateltavat korostavat hyvää suhdetta naisen kanssa, jotta hänelle voidaan tarjota mahdollisimman hyvää henkilökohtaista tukea. Pääosin tukea annetaan keskustelun muodossa, ja tarvittaessa nainen ohjataan eteenpäin, esimerkiksi synnytyspelkopoliklinikalle.Kehitystyö: Yhä useampi kokee synnytyspelkoa nykypäivän yhteiskunnassa, ja pelkoa aiheuttavia syitä on monta. Toisilla pelko saattaa olla melko lievää, kun taas toisilla se voi jopa estää yrittämästä tulla raskaaksi, vaikka haluaisikin saada lapsia. Onneksi on olemassa monia tapoja päästä yli pelkonsa. Tämän kehittämistyön tarkoituksena on tutustua naisten kokemuksiin saamastaan tuesta synnytyspelon ylipääsemiseen. Kehittämistyössä keskitytään erilaisiin tapoihin vähentää pelkoa ja miten naiset ovat kokeneet näiden toimenpiteiden vaikuttaneen heidän pelkoonsa. Koska kehittämistyö jatkaa opinnäytetyötä ”Miten äitiysneuvola tukee synnytystä pelkäävää naista – laadullinen sisällönanalyysi äitiysneuvolan kyvyistä ja kokemuksista tukea synnytyspelossa” (Rågård, 2022), on tarkoituksena osittain myös selvittää miten naiset kokevat neuvolasta saamansa tuen. Tiedot kerätään strukturoidun haastattelun avulla, jossa vastaajat täyttävät kyselylomakkeen kirjallisesti. Vastaukset, jotka on kerätty yhdeltätoista naiselta, joilla on kokemusta synnytyspelosta, analysoidaan induktiivisesti laadullisen sisällönanalyysin kautta. Jean Watsonin laatimaa hoitoteoriaa (Watson & Leininger, 1985) käytetään teoreettisena viitekehyksenä. Tulokset osoittavat tukimenetelmien laajuutta ja yksilöllistä soveltuvuutta. Olennainen osa tukea on itse kohtaaminen synnytyspelon parissa, naisen täytyy kokea, että hänet otetaan tosissaan. Ottamalla naisen tarpeet huomioon sekä varaamalla riittävästi aikaa auttamaan häntä näkemään pelon ohi, ovat mahdollisuudet hyvät pelon muuttamiseksi odotukseksi synnytystä varten. Useimmilla kyselyyn vastanneilla on myönteisiä kokemuksia saamastaan tuesta, mutta muutaman vastaajan kokemusten perusteella olisi vielä parannettavaa.Fear of childbirth is an increasing complication in our society, and the fear itself is caused by many different factors. A negative experience during a past childbirth is a common cause for fear, however, this fear is also present in women with no past experience in giving birth. During antenatal care, the woman’s need for additional support can be clarified, and as a caregiver you are presented a great opportunity to help the woman overcome her fear. The aim of this thesis is to find out what kinds of experience midwives and health care providers at an antenatal clinic have in regard of providing support for women with fear of childbirth, as well as what kinds of support they are able to give. The data is collected through a semi-structured interview with four midwives/health care providers at an antenatal clinic located in Ostrobothnia. The text material is analysed inductively through qualitative content analysis, and Jean Watson’s theory of human caring is used as the theoretical framework. The results show that the interviewees encounter a variety of causes for childbirth fear, and the fear itself is expressed through various ways. At an antenatal clinic a caregiver is effectively their own tool for support, and the interviewees emphasize the importance of a good relationship to the woman. This is important in order to give her the best possible, individual support. The support is primarily provided through conversation, and should it be necessary, she is referred to, for instance, a polyclinic for fear of childbirth.Development study: The amount of people suffering from fear of childbirth in today’s society is ever increasing, and there are numerous causes to said fear. For some, the fear is not as severe as for others, who might not even dare take a step towards pregnancy despite the desire to have children. Fortunately, there are many paths to overcoming fear. The purpose of this development study is to take part in women’s experiences of the provided support for their fear. The development study goes into more detail on the different support methods that the women have used as well as how said method has affected their fear. Due to this development study being a continuation on a bachelor's thesis ” How Antenatal Clinics Can Support Women With Fear of Childbirth – a Qualitative Study of the Abilities and Experiences of Antenatal Clinics in Providing Support for Women With Fear of Childbirth” (Rågård, 2022), the purpose is also partly to find out what the women think of the support offered by the antenatal clinic. The data collection is executed in the form of a structured interview, where the informants answer a survey in writing. The data, collected from eleven women with experience of fear of childbirth, is analysed inductively through a qualitative content analysis. Jean Watson’s theory of human caring (Watson & Leininger, 1985) is used as the theoretical frame of reference. The results are telling of versatility in the support methods as well as adaptability for every individual. The meeting itself plays an important role in the support, the woman has to feel her word is taken seriously. By taking into account the needs of the woman and allocating enough time to helping her overcome her fear, the opportunity becomes greater for her to go from fear to excitement of giving birth. Most of the informants have positive experiences of the offered support, though some experiences indicate some need for improvement