Hur påverkas gölgrodan (Pelophylax lessonae) av translokering?

För att Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) ska kunna anlägga ovanjordsdelarna för det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark kommer en göl som hyser skyddsvärda groddjur som gölgroda (Pelophylax lessonae) att torrläggas och fyllas igen. För att kompensera för habitatförlusten har SKB anlagt nya gölar som gölgrodorna ska translokeras till. Detta är en form av ekologisk kompensation som blir allt vanligare vid exploatering. Men många är kritiska och menar att det som görs i en ekologisk kompensation inte är tillräckligt, och då projekten sällan följs upp kan man omöjligt veta om projektet var lyckat eller inte. Då ekologiska kompensationer sällan följs upp eller utvärderas är syftet med denna studie att undersöka hur gölgrodan påverkas av translokering till ett nytt habitat, och hur den population som redan huserar i den anlagda gölen påverkas. De två faktorerna som undersöktes var kroppskondition och hemvändarbeteende. Kroppskondition mättes hos både den translokerade populationen och den redan huserade populationen innan och efter translokeringen var klar. Fallfällor användes sedan för att undersöka om gölgrodor försökte ta sig ut ur gölen de blivit flyttade till. Kroppskonditionen hos den translokerade populationen påverkades inte negativt av translokeringen då kroppskonditionen fortsatte att öka efter translokeringen och ingen signifikant skillnad i kroppskondition eller kroppsvikt visades mellan populationerna innan och efter flytten var avklarad. Den translokerade populationen påvisade ett hemvändarbeteende, men det var endast fem av tjugo som försökte ta sig hem. Att majoriteten inte försökte ta sig hem och alltså inte rörde sig mer än den icke translokerade populationen kan vara anledningen till att kroppskondition och kroppsvikt inte minskade efter translokeringen. En indikation finns dock att den ursprungliga populationens kroppskondition påverkades negativt efter translokeringen var avslutad vilket kan bero av att den translokerade populationen är bättre konkurrenter om föda. Då det ser ut som att den icke translokerade populationen påverkats negativt visar detta att mer studier behöver göras där både translokerade och icke translokerade individer undersöks för att bättre förstå vilken påverkan translokeringar faktiskt gör.For Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) to be able to build the planned nuclear fuel repository in Forsmark, a pond that houses protected amphibians such as the pool frog (Pelophylax lessonae) will be drained and filled. To compensate for the loss of habitat, SKB has built new ponds to which the pool frog will be translocated. This is a form of ecological compensation that is becoming increasingly common in exploitation. Many are critical and believe that what is done in ecological compensation is not enough, and as the projects rarely monitor outcomes it is impossible to know whether the project was successful or not. As ecological compensations rarely monitor outcomes, the purpose of this study is to investigate how the pool frog is affected by translocation to a new habitat, and how the population that already resides in the constructed pond is affected. The two factors examined were body condition and homing behavior. Body condition was measured in both the translocated population and the already resident population before and after the translocation was complete. Traps were then used to investigate whether pool frogs tried to get out of the pond they had been translocated to. The body condition of the translocated population was not negatively affected by the translocation as body condition and body weight continued to increase after the translocation was done and no significant difference in body condition or body weight was shown between the populations before and after the move was completed. The translocated population showed homing behavior, but only five out of twenty attempted to return home. That the majority did not try to get home and thus did not move more than the non-translocated population may be the reason why body condition did not decrease after the translocation. However, there is an indication that the body condition of the original population was negatively affected after the translocation was completed, which may be due to the translocated population being better competitors for food. It seems like the non-translocated population has been negatively affected, and this result shows that more studies need to be done where both translocated and non-translocated individuals are examined to better understand what impact translocations have