Det organisatoriska utrymmet och affekt : En visuell studie om anställdas upplevelser av arbetsmiljön

I min avhandling har jag utforskat sambandet mellan organisatoriskt utrymme och affekt för att öka förståelsen för hur olika fysiska aspekter påverkar anställdas känslomässiga upplevelser i dagens kontorsmiljö. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på hur utrymmet påverkar välbefinnande och produktivitet, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur utrymmet manifesterar sig i de känslomässiga erfarenheterna hos dem som använder det. En viktig aspekt av semiotiken i kontorslandskapet är upplevelsen av rummet som en kroppslig erfarenhet. När vi exponeras för organisatoriska artefakter, inklusive utrymme, sker en "affektiv händelse" som framkallar en process av affektiva reaktioner och övergångar. I min forskning har jag särskilt fokuserat på den psykologiska upplevelsen av affekt, vilket innebär att jag har undersökt individens inre känslor. Genom att genomföra intervjuer med sex anställda på ett företag med hjälp av fotoeliciteringsmetod har jag kunnat få insikt i de känslomässiga upplevelserna. Bilderna fungerade som utgångspunkt för det verbala materialet och tillförde en visuell dimension till känslorna som kan vara svåra att förmedla enbart genom ord. I min studie har jag också identifierat vilka faktorer som driver människor att välja att arbeta på kontoret jämfört med att arbeta hemifrån. Detta ger en inblick i de känslomässiga faktorer som påverkar arbetsplatspreferenser. Resultaten visade att det finns en stark koppling mellan olika fysiska faktorer och anställdas känslomässiga tillstånd. Till exempel upplevdes positiva känslor i samband med faktorer som det sociala huvudrummet, glasväggar, stora fönster med naturligt ljus, individuell kontroll över miljön, närvaro av växter, tillgång till extra bekvämligheter samt ren och hemtrevlig inredning. Å andra sidan upplevdes negativa känslor när utrymmet var orent och rörigt eller när det fanns bristande avskildhet och integritet. Det är dock viktigt att notera att känslorna ofta var en blandning av olika känslor, och att en faktor kunde ha en ambivalent påverkan. Dessutom visade det sig att minnesbilder av utrymmet eller artefakten som individen bar med sig spelade en betydande roll i dessa känslomässiga upplevelser