Är subjektiva besvär gällande kognition och psykisk ohälsa förknippade med neurokognitiv funktionsförmåga hos vuxna med barndomsepilepsi?

Both neurocognitive functioning and a sense of mental health and cognitive well-being are topics of clinical relevance in individuals with childhood-onset epilepsy. Yet research regarding how subjective complaints of cognitive and mental health problems relate to objective findings in neuropsychological tests is sparse. As part of the TACOE (Turku Aging in Childhood-Onset Epilepsy) project, which maps long-term outcome in patients with childhood-onset epilepsy, this study examined whether subjective cognitive and mental health complaints in a sample of adults with childhood-onset epilepsy were associated with deficits in neurocognitive functioning. The sample consisted of adults who had been diagnosed with epilepsy in childhood (n = 51). A subset of the patients had active epilepsy (PWE-A) while the majority of the patients had remitted epilepsy (PWE-R). The control group consisted of matched controls (n = 52). Data on cognitive and mental health complaints were gathered with questionnaires, and neurocognitive functioning was measured with well-established neuropsychological tests. Multivariate analyses (MANOVA) showed no significant interactions between cognitive or mental health complaints and group on neurocognitive functioning, indicating that the relationship between subjectively experienced complaints (minor complaints vs major complaints) and objective neurocognitive functioning was similar in patients with childhood-onset epilepsy and controls. Interestingly, there were also no significant main effects of cognitive or mental health complaints on objective neurocognitive functioning. It thus seems likely that subjectively experienced cognitive problems are determined by factors other than actual cognitive functioning. It is also noteworthy that PWE-A experienced significantly more cognitive complaints than PWE-R and controls, which is to be expected as they also have poorer neurocognitive functioning. The reason for a lack of relationship between subjectively experienced cognitive complaints and neurocognitive test performances needs further investigation.Både neurokognitiv funktionsförmåga och upplevelsen av kognitivt och psykiskt välbefinnande är teman som är av klinisk relevans hos personer med barndomsepilepsi. Däremot är forskning gällande hur subjektiva besvär av kognitiv eller psykisk karaktär relaterar till objektiva neuropsykologiska testprestationer begränsad. Som en del av TACOE-projektet (Turku Aging in Childhood-Onset Epilepsy), vilket kartlägger långsiktigt fungerande hos personer med barndomsepilepsi, undersökte den här studien huruvida subjektiva besvär med kognition och psykisk ohälsa i ett sampel av vuxna med barndomsepilepsi hade ett samband med objektiva neurokognitiva deficit. Samplet bestod av vuxna som blivit diagnosticerade med epilepsi i barndomen (n = 51). En del av deltagarna hade aktiv epilepsi, medan majoriteten hade remitterad epilepsi. Kontrollgruppen bestod av matchade kontroller (n = 52). Information om besvär med kognition och psykisk ohälsa samlades med frågeformulär, medan neurokognitiv funktionsförmåga mättes med etablerade neuropsykologiska test. Multivariata analyser (MANOVA) påvisade inga signifikanta interaktioner mellan besvär med kognition eller psykisk ohälsa och grupp på neurokognitiv funktionsförmåga, vilket tyder på att sambandet mellan subjektivt upplevda besvär (svaga besvär vs starka besvär) och objektiv neurokognitiv funktionsförmåga var liknande hos deltagare med barndomsepilepsi och kontroller. Intressant nog fanns heller inga signifikanta huvudeffekter av subjektiva besvär med kognition eller psykisk ohälsa på objektiv neurokognitiv funktionsförmåga. Resultaten tyder därmed på att subjektiva besvär bestäms av andra faktorer än egentlig neurokognitiv funktionsförmåga. Orsaken till bristen på ett samband mellan subjektivt upplevda kognitiva besvär och neuropsykologiska testprestationer kräver vidare forskning