Användares attityder gällande förändring av anonymitet på sociala medier

Anonymity on social media is a complex topic that has garnered attention from politicians and legislators alike. However, the opinions of end users on this matter have not been given due consideration. This study aims to explore the attitudes of active social media users (aged 30 and below) towards a possible change in how anonymity operates on social media platforms, in order to increase accountability and improve safety. A sample of 112 respondents in Sweden was surveyed, and five users were interviewed to gain deeper insights. Although a majority of users express a desire for change in how anonymity operates on social media platforms, there is currently no sense of urgency to effect change. Educating users and providing better reporting tools may be an effective alternative option for increasing safety online, as a small percentage of users are perceived to be responsible for the majority of harm on social media platforms. Different kinds of verification of users has been suggested as a possible solution to address the issue of malicious bots and impersonation accounts, with some social media platforms introducing paid verification subscriptions. However, the results suggest that the vast majority of users aren’t willing to pay, which could further exacerbate the issue at hand. Paid verification services brings with it the potential of dividing the user base (as verified paying users are attributed a status badge), whilst simultaneously continuing to provide malicious anonymous actors with a way to hide in the masses. Hence, whilst paid verification subscriptions may be a lucrative solutions for the social media companies, and provide them with an additional high-margin revenue stream, it may ultimately be to the detriment of safety and inclusivity. Further research on anonymity in relation to demographics, societal norms and backgrounds are needed to be able to definitively tell if a change to anonymity at scale is plausible. Furthermore, future work into the potential impact of the paid verification subscriptions are also needed, as these recent implementations have consequences on both the user base and the platforms as a whole.Anonymitet på sociala medier är ett komplext ämne som har uppmärksammats av politiker och lagstiftare. Trots detta har användares åsikter i frågan inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Denna studie syftar till att undersöka attityder hos aktiva användare av sociala medier (30 år och yngre) gentemot hur anonymitet fungerar på sociala medieplattformar, i syfte att öka ansvarstagande och säkerhet. En grupp på 112 respondenter i Sverige undersöktes och fem användare intervjuades för att få djupare insikter. Resultaten visar att även om majoriteten av användare uttrycker en önskan om förändringar i hur anonymitet fungerar på sociala medieplattformar, finns det för närvarande ingen känsla av brådska att åstadkomma förändring. Att utbilda användare och tillhandahålla bättre rapporteringsverktyg kan vara ett effektivt alternativ för att öka säkerheten online, eftersom en liten andel av användarna uppfattas som ansvariga för den största delen av skadorna på sociala medieplattformar. Olika typer av användarverifiering har föreslagits som en möjlig lösning för att adressera problemet med skadliga botar och falska konton, vissa sociala medieplattformar har även introducerat betalda verifieringsprenumerationer. Resultaten tyder på att majoriteten av användarna inte är villiga att betala för en sådan prenumeration, vilket kan förvärra problemet. Betalda verifieringstjänster riskerar också att dela upp användarbasen (eftersom betalande användare tilldelas en statussymbol), samtidigt som det fortsätter att ge skadliga anonyma aktörer ett sätt att gömma sig bland massorna. Betalda verifieringsprenumerationer kan vara en lukrativ lösning för sociala medieföretag och ge dem ytterligare en intäktsström med hög marginal, men det kan i slutändan vara på bekostnad av säkerhet och inkludering. Ytterligare forskning om anonymitet i relation till demografi, samhällsnormer och bakgrund behövs för att kunna fastställa om en förändring av anonymitet i stor skala är möjlig. Dessutom behövs framtida arbete om de potentiella konsekvenserna av betalda verifieringsprenumerationer, eftersom dessa nyligen införda implementeringar har konsekvenser både för användarbasen och plattformarna som helhet