The relationship of wetlands to wildfires

Som en följd av global uppvärmning blir det allt viktigare med resiliens mot klimatkrisens konsekvenser, däribland mer frekventa skogsbränder. Då våtmarker kan behålla vatten och ge resiliens mot torka och bränder är det intressant att undersöka relationen mellan våtmarker och skogsbränder. Syftet med detta arbete är att undersöka våtmarkers påverkan på skogsbränder i boreala skogsmiljöer, där frågeställningarna berör antändningsrisk, intensitet, brandskador, areell spridning och utdikning. Arbetet genomförs som litteraturstudie och GIS-analys med fokus på brandspridning. I GIS genomfördes först en multikriterieanalys och sedan en modellering av brandförlopp, i två områden i Hälsingland. Enligt analys och tolkning av resultat är fuktighet, grundvattennivå, vegetation, ytstruktur och storlek de viktigaste faktorerna i våtmarkers relation till skogsbränder. Sannolikhet för antändning, brandintensitet och brandskador minskar alla med ökad fuktighet, ökad grundvattennivå, gott om vitmossa och mindre av annan vegetation. Dessa faktorer gör även våtmarker till bättre brandbarriärer, speciellt i kombination med ökad storlek och heterogen ytstruktur. I motsats är våtmarker med lägre fuktighet och grundvattennivå, större bränsletillgång och träd sämre som barriärer mot skogsbrand och upplever intensivare bränder. Under extrem torka riskerar dock alla våtmarker, i olika utsträckning, att torka ut till den grad att bränder sprider sig över dem.GIS-analysen visar en koppling mellan sankmarker och områden med långsam brandspridning under normala förhållanden, och en stor lokal variation i förutsättningarna för brandspridning. Utdikning av våtmarker försämrar våtmarkernas resiliens mot skogsbränder, och skapar en risk för torvbränder, med allvarliga konsekvenser. En återvätning av utdikade våtmarker skulle förbättra deras brandresiliens.As a result of global warming, it is ever more important with resilience towards the consequences of the climate crisis, including more frequent wildfires. Since wetlands can retain water and give resilience towards drought and fires, it is interesting to explore the relation between wetlands and wildfires. This study aims to research the influence of wetlands on wildfires in boreal forest environments, with research questions regarding risk of ignition, fire intensity, fire damage severity, areal spread and wetland drainage. The work consists of a literature review and GIS analysis focusing on fire spread. The GIS analysis is done through a multi-criteria analysis and afterwards a modeling of fire development, in two areas in Hälsingland, Sweden. According to analysis and interpretation of the result, the most important factors in the relation between wetlands and wildfires are moisture, water table level, vegetation, surface structure and wetland size. Probability of ignition, fire intensity and fire damage are all reduced with increased moisture, higher water table, plenty of sphagnum moss and less other vegetation. These factors also improve wetland efficiency as barriers against fire, especially in combination with increased size and a heterogeneous surface structure. On the contrary, wetlands with a lower moisture level and water table, larger fuel availability and trees function less efficiently as fire barriers and experience more intense fires. During extreme drought, however, all wetlands to a different extent risk drying out to the point where fire can spread over them. The GIS analysis displays a connection between fens and areas with slow fire propagation under normal conditions, as well as a large local variation in the factors influencing wildfire propagation. Wetland drainage deteriorates wetland resilience against wildfires, and creates a risk of peat fires, with severe consequences. Rewetting of drained wetlands would improve their fire resilience