Digitaliseringens påverkan på revisorns arbetsmetodik

Digitaliseringen betraktas som en transformerande kraft i samhället med en betydande inverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas alltmer till att ske digitalt. Tidigare forskning har framhållit att revisorernas kompetensbehov har förändrats på grund av den tekniska utvecklingen. Revisionen har fungerat som en kontrollerande insats som säkerställer att den finansiella informationen är tillförlitlig. Syftet med studien är att öka förståelsen på hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbetssätt. För att besvara syftet har studien använt en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utfördes, från både mindre och större revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen och empirin följer en struktur av revisionsprocess, digitalisering och kompetensbehov. Resultaten visar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan på branschen och att effektivitet är en av dess främsta fördelar. Respondenterna upplever att digitaliseringen har förbättrat revisionsprocessen då arbetsutförandet har effektiviserats genom den ökade användningen av digitala verktyg. Vidare visar studien att det finns positiva konsekvenser av digitaliseringen inom revision. I enlighet med detta hävdar revisorerna i denna studie att digitala verktyg enbart bör betraktas som hjälpmedel vid revision. Respondenterna efterfrågar även att International Standards on Auditing, ISA, uppdateras för att bättre anpassas till den digitala utvecklingen, utan att hämma företagets förmåga att implementera nya tekniker. Slutsatsen av studien visar på möjligheter till att en ökad användning av digitalisering i revisionsprocessen kan leda till förbättrad revisionskvalité.The process of digital transformations is regarded as game-changing power in the community, affecting the audit sector considerably. Digitalization is rapidly transforming the nature of audit work. Prior studies have emphasized that technological advancements have altered the competencies required of auditors. The primary function of the audit is to guarantee the credibility of financial data. The audit sector is one among others that is continually evolving in response to digitalization. The aim of the study is to enhance the comprehension of how the process of digitalization has transformed the approach of auditors towards their work. To achieve this aim, a qualitative method was used, in which eight certified auditors were interviewed through semi-structured means, from both smaller and larger audit organizations. The theoretical framework and empirical data follow a structure of audit process, digitalization, and competence needs. The analysis is grounded on the participants’ responses and relevant theory. The results indicate that the digitalization has yielded favorable outcomes for the industry, with enhanced efficiency being a significant benefit, and the respondents opine that the audit process has been enhanced by the adoption of digital technologies, leading to a more streamlined work execution. Nonetheless, the study indicates that digitalization in auditing has both advantageous and disadvantageous outcomes. The auditors opine that drawbacks of digitalization can be remedied by implementing conventional audit techniques. Therefore, the auditors participating in this study contend that digital instruments must only be deemed as auxiliary aids to auditing. The participants additionally urge for the modernization of International Standards on Auditing, ISA, to effectively accommodate digital advancements, while not hampering the organization's capacity to implement new technologies. The conclusion of the study reveals that a higher utilization of digitalization during the audit process, can lead to improved audit quality