Cleaners' opportunities and motivation for ergonomic and health-promoting activities in the workplace. – Questionnaire study and interviews about obstacles and opportunities

Syfte Syftet med denna studie har varit att studera och inventera en arbetsgrupp med lokalvårdares uppfattning om arbetsvillkor, ergonomi och i vilken utsträckning hälsofrämjande aktiviteter utövades under eller efter arbetstid. Bakgrund: Ett intresse finns bland arbetsgivarna att förbättra arbetstagarnas hälsotillstånd och muskuloskeletala hälsa då det är möjligt att minska sjukfrånvaron och påverka produktiviteten. Olika diskurser förespråkar att yrkesrelaterade hälsoproblem kan lösas med olika typer av träning. Känsligheten för att drabbas av belastningsskador varierar mellan individer. Brister i den organisatoriska och psykosociala miljön kan påverka hälsan negativt. Klass och kön har stor inverkan på hur vi kan påverka och forma våra liv både privat och i arbetslivet. Enligt jämställdhetsbarometern råder det fortfarandestora stora klass- och könsskillnader i arbetslivet, och personer i arbetsyrken har i allmänhet en sämre arbetsmiljö Metod: Metodansatsen för denna studie har varit en kombination av flera metoder som följer; Enkäter QPS Nordic 34+ avseende psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö. Kompletterande frågor (KFS) om kondition, ergonomi och träningsvanor. Fältarbete i form av observationer och intervjuer. Deltagarna bestod av 56 lokalvårdare/städare. Resultat: Resultaten visade att en övervägande andel enligt QPS ansåg att arbetsgivarens intresse för personalens hälsa var lågt och hälften ansåg att det fanns betydande brister i organisationskultur och organisationsklimat som inte var tillräckligt stödjande, liksom i interaktion på arbetsplatsen samt i arbetskrav. På den positiva sidan såg de allra flesta sig själva som yrkesskickliga. Resultaten från intervjuerna visade att en förbättrad introduktion, vi-känsla, socialt stöd och grupptillhörighet, bättre arbetsorganisering. hjälpmedel, transporter samt trivselskapande aktiviteter skulle förbättra arbetsmiljön. Enligt KFS-frågorna visade en övervägande andel svalt intresse att delta i en grupp för att prova motions- och friskvårdsaktiviteter. En övervägande andel ansåg dock att deras hälsotillstånd kunde förbättras måttligt eller avsevärt. Stresshantering och avspänning var något som önskades, liksom intresse för konditionsförbättrande aktiviteter, friskvård under arbetstid och egenvalda aktiviteter. Många ansåg sig redan ha kunskap om ergonomi. Studien gör inte anspråk på att vara generaliserbar men avser att bidra till ökat lärande om interventioner och deras förutsättningar. Slutsats: Genomgående i alla metoder framkom brister i arbetskrav, organisationskultur och ledarskap, arbetsklimat och interaktion, belöning och stöd i den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön vilka sammanföll med kategorierna i QPSNordic34 + och vad som framkom från KFS. De flesta (80%) önskade förbättra sin hälsa och lika många (80%) ansåg att arbetsgivarens intresse för de anställdas hälsa var lågt. Stress och tidspress var vanligt hos 70% och 65% upplevde bristande ledarskap. Belöning och trivselfaktorer var andra områden som 66% var missnöjda med. De flesta städare ansåg det viktigt med ergonomiaspekten för den totala arbetsbelastningen samt att arbetsorganisationen var viktig för god ergonomi. Studien har visat att det fanns en brist på hälsofrämjande strategi för att motivera medarbetarna till en aktörsroll Den forskning som presenterades av Marmot (2006) överensstämmer med vad som framkom i studien, att obalans i livssituationen, ojämlik arbetsmarknad och att arbetsförhållandena är faktorer viktiga för den sociala gradienten. Ju högre upp i hierarkin och status en individ befinner sig desto bättre hälsa. Därför är fler studier om lokalvårdarnas psykosociala och organisatoriska arbetsmiljö eftersträvansvärda