Comparison of workload between a women's first team and an under-19 girls’ team within the same elite soccer club in Sweden:during a week in pre- and game season.

Introduction: Women soccer has increased in players participation over the last decade. Despite this, data is lacking in the transition between amateur and elite soccer, as most studies include male players. It’s important to monitor and understand the players’ training load, to give them good opportunity to develop and progress in their sport and minimize the injury risk. Method: This study includes 18 female participants from the same elite club in Sweden, 10 senior (23,3 ± 2,5 yrs) and eight U-19 players (18,9 ± 0,6 yrs). Data were collected during one training week and one match in pre- and game season. To measure the external load several GPS parameters were collected, and the internal load was measured using a self-assessment Borg CR10 scale. Thus, session total training- and match load was calculated by multiplying training time with CR10 (sRPE). Results: The senior team had a higher total training (sRPE) than U-19 during pre- and game season during a week’s training. The senior-team covered longer distances in higher speed zones, while U-19 had longer distance in lower speed zones during training and matches. The senior team had more number of sprints and reached a higher maximal speed at trainings and matches than U-19 during game season. Conclusion: To our knowledge this is one of the first studies on training- and match load comparing a senior and a U-19 team within the same elite club in Sweden. Data show that the senior team had higher training load than the U-19 team. This may be interpreted that there is a significant gap in training and game load between a senior and U-19 team. In the future it may important to minimize this gap when young players move up from junior to senior level, to handle the load and possible avoid injuries.Introduktion: Damfotbollen har ökat i deltagarantal under det senaste decenniet. Trots detta saknas det studier på damsidan gällande övergång från amatör till elitfotboll, eftersom de flesta studier inkluderar manliga spelare. Det är viktigt att monitorera och förstå belastningen för spelarna för att de ska få en så bra träning som möjligt, samt att prestera på topp och minska skaderisken. Metod: I studien deltog 18 kvinnliga spelare från samma elitklubb i Sverige, varav 10 var A-lagsspelare (23,3 ± 2,5 år) och åtta var F-19 spelare (18,9 ± 0,6 år). Data samlades in under en träningsvecka och en match under för- och matchsäsong. För att mäta extern belastning samlades flera GPS parametrar in. Den interna belastningen mättes med hjälp avsjälvskattning via Borg CR10 skalan. Den totala belastningen beräknades genom att multiplicera träningstid med CR10 (sRPE). Resultat: A-laget hade högre totalbelastning (sRPE) än F-19 under träning i för- och matchsäsong. A-laget visar längre distans i de högre hastighetszonerna och F-19 visar längre distans i de lägre hastighetszonerna under både träning och match. A-laget har fler sprinter och kommer upp i en högre maxhastighet än F19 under matchsäsong i både träning och match. Konklusion: Så vitt vi vet, är det här är en av de första studierna om tränings- och matchbelastning mellan ett A-lag och ett F-19 lag inom samma elitförening i Sverige. Datan visar att A-laget hade högre total belastning, vilket kan tolkas som att steget i belastningen mellan F-19 och A-laget är betydelsefullt. Det kan vara viktigt i framtiden att minska det gapet när unga spelare ska ta steget upp till seniorfotboll för att klara belastningen ocheventuellt undvika skador