Hållbar Citylogistik : En kvalitativ studie om hur en samlastningscentral kan organiseras genom ett privatoffentligt partnerskap

Hållbar citylogistik är ett betydande och aktuellt ämne inom dagens samhälle. Med urbaniseringens framfart och invånares ökande konsumtionsmönster har frågor relaterade till godshantering fått ökad betydelse. För att möjliggöra fortsatt tillväxt i städer är det av vikt att effektivisera dagens citylogistik. Det kommer ställas högre krav både på privata aktörer och myndigheter samt påverka hur deras verksamheter bedrivs. Tidigare har strategier för samlastning implementerats med varierande framgång. Ett gap i forskningen har däremot identifierats när det kommer till att organisera konceptet samlastningscentral genom ett privatoffentligt partnerskap för en hållbar citylogistik. Syftet med den här studien är att öka förståelsen hur hållbara samlastningscentraler kan organiseras genom ett privatoffentligt partnerskap. En avgränsning har genomförts mot Umeå och för att lyckas uppfylla studiens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts mot två populationer, privata aktörer och myndigheter. Resultaten från studien visar att privatoffentligt partnerskap är ett användbart samarbete för att dela kunskap och erfarenheter för att tillsammans tillgodose privata aktörer och myndigheternas mål med sina verksamheter. Efter analys av intressenternas syn på konceptet samlastningscentral kan det konstateras att de ser en gemensam vinning ur ett ekonomiskt- och ett miljömässigt perspektiv som talar för en organisering. Studien har även kunnat belysa de olika värderingar som myndigheter och privata aktörer lägger på de olika perspektiven inom TBL. Deras åtskilliga värderingar medför risk för att konflikter uppstår och att det kan vara anledningar till att diskussionen inte förekommer i dagsläget trots att de ser liknande långsiktiga fördelar med konceptet. Dessutom har studien identifierat intressenternas hinder och drivkrafter vilket de ser utifrån två tidsperspektiv. Drivkrafter ses som långsiktiga positiva effekter av en organisering samtidigt som hinder är vad som måste hanteras för att möjliggöra konceptet. Utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats kunde en modell utformas för att illustrera vilka förutsättningar som krävs för en organisering samt vilka verktyg som kan hjälpa att uppnå förutsättningarna