Diagnostisk användbarhet av vaginalcytologi hos tik

Syftet med detta arbete var att jämföra östradiolkoncentrationer och östradiolpåverkan på vaginal-epitelet hos tikar i olika löpstadier och tikar med sjukdomstillstånden pyometra och juvertumörer, och på så sätt studera användbarheten av vaginalcytologi som diagnostiskt verktyg vid dessa sjukdomstillstånd. Syftet var även att jämföra två olika metoder för att utvärdera vaginalutstryk. Vaginalcytologi fungerar som ett indirekt mått på östradiolkoncentrationen och används normalt sett i kliniken för att bestämma tikens löpcykelstadium. Höga koncentrationer av östradiol får epitelcellslagret i vaginalslemhinnan att proliferera och keratiniseras. Östradiol kan ha en roll i patogenesen för juvertumörer och pyometra men frågan är om östradiolkoncentrationen har ett diagnostiskt och prognostiskt värde i praktiken för dessa sjukdomar. Vaginalcytologiska utstryk och blodprov togs från tikar med diagnostiserad pyometra, juvertumörer, kastrerade tikar och tikar i olika löpcykelstadier. Vaginalcellprov från 66 tikar bedömdes enligt två olika metoder; den första utifrån ett flödesschema för cellbedömning baserad på en studie av Reckers et al. (2022) och den andra utifrån metoden som lärs ut på veterinärprogrammet på SLU. Med Reckers metod räknades 100–200 celler från varje preparat beroende på celltäthet och celltyp bedömdes utifrån olika mått och kriterier. Om andelen förhornade celler översteg 90 % tolkades provet som östrus. Med metoden som lärs ut på SLU gjordes en uppskattning av andelen förhornade celler men även förekomst av neutrofiler och erytrocyter vägdes in i bedömningen. Utifrån en helhetsbedömning av preparatet kunde proven delas in i anöstrus, proöstrus, östrus eller metöstrus. Östradiolkoncentrationen analyserades i blod med hjälp av en ELISA. Resultatet från denna studie visade att vaginalcytologibilden från hundarna med pyometra och juvertumörer gick ej att skilja från de friska tikarnas cellbild. Ingen tydlig östradiolpåverkan i form av stor andel förhornade celler räknade med Reckers metod kunde ses på vaginalutstryket hos tikarna med dessa sjukdomstillstånd. Proverna från tikar med juvertumörer kunde ej skiljas från proverna från de intakta tikarna i anöstrus. Samtliga prover från tikarna med pyometra innehöll neutrofiler men detta ses även normalt i metöstrus. Däremot kan en cellbild med rikligt med neutrofiler och bakterier stärka misstanken om att tiken har pyometra om den kliniska bilden stämmer in i övrigt. Vidare visade resultatet ingen signifikant skillnad i östradiolkoncentration mellan tikarna med sjukdomstillstånden pyometra eller juvertumörer och de friska tikarna enligt en envägs varians-analys. Komplicerande faktorer i jämförelsen är att tikarna ej var i samma löpcykelstadie, det finns en stor normalvariation i östradiolkoncentrationen och hormonet kan produceras av fler vävnader och organ än äggstockarna såsom binjuren, huden och fettvävnad. Vid jämförelse av de två meto-derna för vaginalcytologiprovavläsning framkom att den ena metoden i vissa vaginalutstryk över-estimerade andelen förhornade celler, då metoden baseras på förhorningslinjer oberoende av cellkärnans storlek. Det är ej heller säkert att ELISA-metoden som användes för att analysera östradiol fungerade optimalt för hund då inga tidigare studier som validerat och använt metoden hittades. Detta är felkällor som kan ha påverkat resultatet och bör tas i beaktan vid bedömning av resultatet. Framtida studier med ett större urval kan ge en djupare inblick i användbarheten av vaginalcytologi som ett diagnostiskt verktyg.The aim of this study was to investigate whether vaginal cytology can be used as a diagnostic tool for different medical conditions in bitches, such as pyometra and mammary gland tumors. In addition, the aim was to compare two different methods for analyzing vaginal smears. Vaginal cytology is commonly used to determine the cycle stage of the bitch. Since oestradiol causes the vaginal epithelium to proliferate and keratinize, vaginal cytology works as a bioassay for oestradiol. Oestradiol may be involved in the pathogenesis of pyometra and mammary gland tumors. The question is if oestradiol has a diagnostic and prognostic value in practice for these medical conditions. Samples for vaginal cytology and blood serum was collected from bitches diagnosed with pyometra or mammary gland tumors, from ovariectomized bitches and from bitches in heat and in anestrous. The vaginal cytology was evaluated with two different methods; firstly, according to a flowchart for determination of the cell type of exfoliated vaginal cells made by Reckers et al. (2022) and secondly according to the method taught to veterinary students at the veterinary program at SLU. In the method by Reckers et al. (2022) 100-200 cells were counted and determined while in the method by SLU an estimation of the amount of each celltype was done. The samples were then interpreted as estrous or not estrous with Recker’s method and estrous, anestrous, proestrous or metestrous with SLU’s method. Blood samples were collected and analyzed for oestradiol with ELISA. The result from this study showed that the vaginal smears of the dogs with mammary gland tumors and pyometra did not differ from the vaginal smears of the healthy dogs. No distinct signs of high oestradiol as demonstrated by high percentage of cornified cells counted by Reckers method were seen in the vaginal smears from the bitches with these conditions. The vaginal cytology from the dogs with mammary gland tumors were similar to the intact dogs in anestrous. All the vaginal smears from the bitches with pyometra contained neutrophils but since neutrophils are also present in metestrus this is not a specific trait. However, a vaginal smear with an abundant number of neutrophils and bacteria may support the diagnosis of pyometra. Vaginal cytology was not found to be reliable as a sole diagnostic tool in the present study. Furthermore, there were no significant difference in the concentration of oestradiol in bitches with pyometra or mammary gland tumors compared to healthy dogs according to a one-way analysis of variance. Complicating factors in the comparison include the fact that the bitches were not in the same cycle stage, there is a large normal variation in oestradiol concentration, and the hormone can be produced by many tissues apart from the ovaries such as the adrenal gland, the skin and adipose tissue. When comparing the two methods it became apparent that Reckers method in some cases overestimated the amount of cornified cells, since the method was based on cornification lines rather than the size of the nucleus. There is a possibility also that the ELISA used in this study did not work properly for analyzing oestradiol in dogs. These sources of error may have affected the result and should be taken in consideration when evaluating the result. Future studies with a larger selection of samples could provide further insight into the application of vaginal cytology as a diagnostic tool