The green oasis in the city : small public urban green spaces importance for psychological well-being

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka kvaliteter Petriplatsen i Lund och Rundelsparken i Malmö har samt om dessa små offentliga urbana grönytor utgör restorativa miljöer i den täta staden. Metoden som använts var platsanalyser med utgångspunkt i två olika observationstillfällen. Teorier och analysmetoder som använts för att analysera, förstå och dra slutsatser om det insamlade materialet är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer samt ART (Attention Restoration Theory). Som underlag för observationerna användes en checklista med kriterier framtagen utifrån de åtta parkkaraktärerna och anpassade till denna studies syfte. Studien visade vilka karaktärer som är mest betydande för att utgöra restorativa miljöer med möjlighet för återhämtning och psykiskt välbefinnande. Vidare visade studien att Petriplatsen inte anses innehålla tillräckligt många karaktärer som har positiv inverkan på återhämtning för att anses vara en restorativ miljö. Rundelsparken kan anses ha restorativa värden i en bostadsnära kontext i den täta centrala staden. Studiens resultat tydde på att storleken på en grönyta i urban kontext kan ha betydelse för vilka karaktärer grönytan innehåller men det är inte av avgörande betydelse. Det handlar snarare om vilka karaktärer grönytan innehåller, hur den är utformad samt om den inrymmer vegetation. Små offentliga urbana grönytor bör vara jämnt fördelade över staden och fungera som komplement till stora parker och grönområden. Små urbana grönytor kan inte ses som en lösning för stigande psykiska ohälsa, dock kan och bör det vara en strategi på vägen mot socialt hållbara städer.The aim of this study was to gain an understanding of what qualities Petriplatsen in Lund and Rundelsparken in Malmö have and whether these small public urban green spaces contain restorative environments in the dense city. The method used in this study was site analysis based on two different observation occasions. Theories and analysis methods used in this study consist of Patrik Grahn ́s eight park characteristics and ART (Attention Restoration Theory) to analyse, understand and draw conclusions about the collected material. As a foundation for the observations, an adapted version of the criteria based on the theory of eight park characteristics has been made to make a checklist relating to the purpose of the study. The study revealed which characteristics are most significant for small urban green areas to be restorative with the possibility of mental recovery and psychological well-being. Furthermore, the results of the study showed that Petriplatsen is not considered to contain enough characteristics with positive impact on mental recovery to be considered as a restorative environment. On the other hand, Rundelsparken can be considered to have restorative values in a residential context in the dense city centre. The results of the study indicated that the size of a green space in an urban context can be of significance for which characteristics the green space contains, but it is not of crucial importance. Instead, the study found that it is rather about which characteristics the green space contains, how it is designed and whether it contains vegetation. In conclusion, small public urban green spaces should be evenly distributed across the city and function as a complement to large parks and green areas. Small urban green spaces cannot be seen as a solution for increased poor mental health, however, it can and should be a strategy on the way to socially sustainable cities