Trygga elever talar mer : Lärare och elevers erfarenheter av talängslan – Årskurs 1–3

Studien syftar till att belysa talängslan ur både elev- och lärarperspektiv, samt hur undervisning i muntlig framställning bedrivs i svenskämnet, i årskurs 1–3. Muntlig framställning är en central del i all undervisning under hela skolgången där elevers språkliga och kommunikativa förmåga ska stärkas. Att tala är ett demokratiskt verktyg och när lärare arbetar med att stärka elevers muntliga förmåga kan det leda till att eleven vill och vågar göra sin röst hörd. Det finns lite forskning i området talängslan. Den forskning som finns utgår från högre åldrar. Kommunikation har en centralroll i den sociokulturella teorin och hermeneutiken som utgår från människans tankar, upplevelser, erfarenheter och tolkningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts på två olika skolor med fem verksamma lågstadielärare och två elevgrupper i årskurs 3. Syftet med intervjuerna var att få lärare och elevers syn, erfarenheter och kunskap om talängslan och muntlig framställning. Min studie visar att talängslan är ett viktigt område och att det behövs mer forskning och kunskap. Den visar även att det är viktigt att arbeta med muntlig framställning som främjar elevens språkutveckling. Lärare har en viktig roll och behöver ha förståelse för problematiken. Det finns olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med talängslan. Eleven behöver tro på sig själv och känna sig trygg då det kan leda till att hen vågar tala. Elever behöver ständigt utmanas för att stärka sitt självförtroende. Trygghet är en förutsättning för att minska talängslan.Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16