Förlåtande beläggning på cykelbanor – var ska den placeras?

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Att lägga ut stötdämpande beläggning på cykelvägnätet (även kallat förlåtande cykelbanebeläggning) kan vara ett sätt att reducera cyklisters skador vid cykelolyckor. Singelolyckor är den vanligaste formen av olyckor bland cyklister. Dessa sker inte slumpmässigt i hela trafiksystemet utan sker oftare vid vissa typer av platser, ofta i cykelvägnätet. Forskning för att få fram stötdämpande beläggningar har pågått i Sverige i ett antal år, och beläggningarna börjar bli mogna för att testas i trafiksystemet. Hypotesen är att beläggningarna kommer att vara dy-rare än traditionella beläggningar en tid framöver, och att kommuner kommer att behöva prio-ritera var beläggningarna används. I denna rapport redovisas en metod som hjälper väghållare att hitta de platser de ska prioritera för utplacering av förlåtande cykelbanebeläggning. Metoden utvecklades med hjälp av kart-läggning av befintlig kunskap, olycks- och platsanalys och framtagning av en preliminär metod som applicerades på Eskilstuna tätort och diskuterades med trafikplanerare från Eskilstuna. För att välja var den förlåtande beläggningen bör placeras är följande uppgifter viktiga underlag: 1. cykelvägnätet, det utpekade nätet för cyklister oavsett typ av cykelinfrastruktur, i första hand huvudcykelnät om sådant finns 2. möjliga platser, delar av cykelvägnätet som utgörs av cykelbana 3. stora cykelflöden, på eller tvärs cykelvägnätet 4. stora fotgängarflöden, längs eller tvärs cykelvägnätet 5. platser med riskutformning, skarpa kurvor eller backar 6. olycksdrabbade platser, så kallade hotspots, på cykelvägnätet. Olika kommuner har olika tillgång till data. Datatillgången påverkar vilka uppgifter som kan tas fram, och på vilket sätt, och i vilken ordning det görs bäst. Även planeringshorisonten spelar roll. Baserat på ovanstående uppgifter (punkt 1–6) kan platser som bör åtgärdas identifieras, åtgär-den är dock inte nödvändigtvis förlåtande beläggning. Stötdämpande beläggning är en åtgärd som minskar risken för personskada när en olycka uppstår. Det innebär att åtgärder som före-bygger att olyckor alls inträffar bör tillämpas i första hand, exempelvis bör följande frågor ställas för att identifiera olycksförebyggande åtgärder: • Kan trafiksituationen förtydligas för alla trafikanter, genom t ex separering av gående från cyklister, reglering av väjningsplikt vid korsningar, mm? • Är bredder för en eller flera trafikantgrupper otillräckliga, och går detta i så fall att åtgärda? • Kan geometrin i cykelvägnätet förbättras exempelvis avseende kurvradier? • Finns fasta hinder inom vägområdet som utgör en risk för trafikanter, och går dessa i så fall att ta bort för att öka säkerheten? • Finns brister i underhållet eller i gatudriften som går att åtgärda