Stadsträd – i nöd och lust

Träd har en viktig roll i att klimatanpassa städer genom att leverera ekosystemtjänster. I nordiska städer planteras mest lövträd eftersom det historiskt funnits ett kulturellt motstånd mot barrträd. Flera barrträd tål dock stadens ogästvänliga ståndort och eftersom de flesta barrträden är städsegröna kan de leverera ekosystemtjänster året om. I denna uppsats undersöks skillnader mellan löv- och barrträd utifrån sex reglerande och stödjande ekosystemtjänster med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Resultaten visar att barrträd, som har komplexare bladstruktur, större sammanlagd bladyta och städsegrön krona kan vara effektivare på ekosystemtjänsterna luftrening, dagvattenhantering och vindskydd. Lövträd kan, med bredare kronor och lövfällning, vara effektivare på temperaturreglering. Kolupptagning/kolinlagring kan anses vara likvärdiga för löv- och barrträd och i stället bero på andra faktorer såsom trädets biomassa, tillväxthastighet och växtbäddsförhållanden. För biologisk mångfald med avseende på habitat och föda för andra organismer kunde det konstateras att löv- och barrträd fyller olika funktioner och därför behövs båda trädslag i staden. Lokal artsammansättning och om träden är inhemska eller inte kan dock anses vara viktigare faktorer för denna ekosystemtjänst. Resultatet indikerar att skillnaden mellan löv- och barrträd är större för luftrening men mindre för dagvattenhantering i det syd- och mellansvenska klimatet än vad internationell forskning visar. För svenskt klimat är det framför allt rumslig komposition som avgör skillnaden i temperaturreglering och vindskydd. Trädets förmåga att leverera de sex undersökta ekosystemtjänsterna beror på fler faktorer såsom platsen, växtbädd, skötsel, artsammansättning, komposition, förekomst och ålder (tid) och dessa bör tas i beaktning vid trädval. Denna uppsats redogör för vilka ekosystemtjänster man kan förväntas få från löv- och barrträd i stadsmiljö och kan vägleda till ett medvetet trädval.Trees play a significant role in climate adaptation by delivering ecosystem services. Broadleaved trees are commonly planted in Nordic cities because of the historic cultural resistance towards conifers. Yet, many conifers tolerate the harsh urban environment and have potential to deliver ecosystem services all year round since most conifers are evergreen. This essay will investigate differences between broadleaved and conifer trees in six regulating and supporting ecosystem services through systematic literature studies. The results show that conifers, which have a more complex leaf structure, bigger total leaf area and evergreen canopies can be more effective at removing pollutants, managing storm water and to create wind protection. However, broadleaved trees can by being deciduous and by having broader canopies be more effective at mitigating temperature. Carbon sequestration and storage can be considered equal for broadleaved and conifer trees and depend more on other factors like biomass, growth rate and soil conditions. For biodiversity concerning habitat and food provisioning for other organisms, broadleaved and conifer trees have distinct roles and are both needed in urban areas. However, local species composition and whether the trees are native or not could be more crucial factors for this ecosystem service. The results indicate that the differences between broadleaved and conifer trees are bigger for air purification but smaller for storm water management in the climate of south and central Sweden than what international research shows. For Swedish climate, especially spatial composition decides the difference in temperature mitigation and wind protection. The trees’ capacity to deliver these ecosystem services depend on additional factors such site, soil, management, species and spatial composition, frequency and age (time) and these should be considered in tree selection. This essay covers which ecosystem services one can expect from broadleaved and conifer trees in urban areas and can guide a conscious tree selection