Livfulla och trygga torg

Till följd av dagens kraftigt växande städer och förtätning som stadsideal blir de offentliga ytorna extra viktiga för människors välmående. Social hållbarhet handlar om att utforma städer där människors mående sätts i fokus. En viktig del av den socialt hållbara staden är de offentliga platserna som ska vara till för alla och skapa möjligheter för möten. Torgen är ett av de viktigaste offentliga rummen då de oftast är placerade i stadens mest centrala delar och har historiskt sett alltid fungerat som en plats där stadens medborgare kan mötas. En grundförutsättning för att människor ska trivas och vilja använda ett torg är att det inbringar trygghet. Därav kan tomma torg resultera i en upplevelse av otrygghet. Syftet med den här uppsatsen är att få en större förståelse för hur livfulla och trygga torg kan uppnås för att bidra till att skapa socialt hållbara städer. För att besvara uppsatsens frågeställning har Rådhustorget undersökts genom platsanalyser som utgått från olika teoretiska ramverk. I analysen har Jan Gehls kriterier för Bekvämlighet och kategorisering av aktiviteter i det offentliga rummet använts för att bedöma vilka aspekter som bidrar till ett livfullt torg. För att bedöma tryggheten på Rådhustorget har Boverkets utgångspunkter analyserats. Det har även skett en dokumentgranskning av Rådhustorgets gestaltningsprogram och planer för kommunens arbete för social hållbarhet på offentliga platser. Det gav en ökad förståelse för arkitekternas utgångspunkter vid renoveringen av torget samt en övergripande uppfattning för kommunens visioner. Genom att notera torgets aspekter utifrån ramverken gavs en insikt i hur utformningen påverkade användningen och upplevelsen av trygghet på torget. Några aspekter som noterades bidra till ökad användning och trygghet på torget var bland annat att det var enkelt att få en överblick på torget och dess omgivning. Den huvudsakliga bristande kvaliteten på torget var att det fanns få faktorer som bjöd in till att stanna upp och utföra olika aktiviteter.As a result of today's rapidly growing cities and densification as an ideal in city planning, public places become extra important for people's well-being. Social sustainability is about designing cities where people's wellbeing is the top priority. An important part of a socially sustainable city is that the public places should be accessible for everybody while also creating opportunities for social encounters. The urban square is one of the most important public spaces since they usually are situated in the most central part of the city. Historically, the squares have always functioned as a meeting place for the citizens. A basic requirement for people to enjoy and use an urban square is that it brings a feeling of safety. Hence an empty square can lead to people experiencing a feeling of lack of safety. The intention of this essay is to get a broader understanding of how to achieve lively and safe urban squares to contribute to a socially sustainable city. In order to answer the essay's research question, Rådhustorget has been investigated through a case study based on various theoretical frameworks. The analysis is based on Jan Gehl's criteria for Comfort and categorization of activities in the public space and Boverkets criteria on the experience of safety in public environments. There has also been a document review of Rådhustorget's designprogram and planning for the township’s work for social sustainability in public places. This gave an increased understanding of the architects' main focus for the renovation as well as an overall understanding of the township’s goals. By analysing the square's different aspects based on the theoretical frameworks, a broader understanding was given about how the design influenced the usage and safety on Rådhustorget. Some aspects that were noted to contribute to increasing liveliness and safety in the square were, among other things, that it was easy to get an overview of the square and its surroundings. The main lack of quality of the square was that there were few factors that made people want to stay for a longer time and participate in different activities