Bivänliga växter i urban miljö

Pollinatörerna är hotade globalt och i det svenska landskapet, och behöver hjälp för att överleva (Naturvårdsverket u.å.b). Den främsta orsaken till den negativa utvecklingen är förlusten och fragmenteringen av pollinatörernas livsmiljöer (Naturvårdsverket u.å.c). I Sverige är de flesta pollinatörerna insekter (Naturvårdsverket 2023), där bin ingår och anses vara de viktigaste pollinatörerna i skogs- och odlingslandskapet (Linkowski et al. 2004). Med tanke på att pollinatörer minskar i antalet på landsbygden, behöver städerna bidra med vad de kan för att gynna pollinatörer och säkra ekosystemtjänster i staden (Persson & Smith 2014). Olika åtgärder som kan vidtas är att bland annat att öka andelen blommande miljöer och uppnå en lång blomningssäsong (ibid.). Eftersom det är vildbin och inte honungsbin som är hotade bör växtvalen anpassas till vildbins preferenser (ibid.). Landskapsarkitekter har stor inverkan på utemiljöers utformning och funktion i samhället (SACO 2021). Därför är det fördelaktigt om de växter som lärs ut under landskapsarkitekt-utbildningen tillgodoser bins behov eftersom växterna utgör den nyutexaminerade landskaps-arkitektens grundrepertoar. Uppsatsens syfte är därmed att klargöra om utbildningens växtutbud möjliggör för gestaltningar som gynnar bin, och i vilken utsträckning. För att få en grundläggande förståelse om bin och pollinering genomfördes en inledande dokumentstudie. Därefter utfördes datainsamling kring växternas värden för olika bin, vilket sedan sammanställdes och bearbetades i kalkylark. Kalkylarken utgjorde grunden för de tabeller som presenteras i resultatet. Resultatet tydliggör bristen på studier kring ämnet. Fler studier kring honungsbin är utförda jämfört med vildbin, vilket återspeglas i resultatet. Utöver detta visar resultatet att det inte i tillräckligt stor utsträckning finns växter från landskapsarkitektprogrammet som gynnar bin. Resultatet synliggör den ojämna fördelningen mellan de olika växtkategorierna geofyter, perenner och lignoser. Det visar också på en ojämn fördelning av när växterna börjar blomma, hur länge de blommar samt vilket värde växterna har för honungsbin, humlor respektive solitärbin. Sammantaget anses att landskapsarkitektstudenter behöver få kunskap under utbildningen om vilka växter som gynnar bin. Kunskap om bivänliga växter möjliggör för fler blomrika livsmiljöer i städer och på så vis kan den urbana miljön agera brygga mellan olika landskap och öka konnektiviteten mellan livsmiljöer. Städer kan dock aldrig ersätta livsmiljöerna på landsbygden eftersom detta skulle innebära förluster av kulturella och rekreationella värden som anses självklara idag. Som landskapsarkitekt behöver man alltid väga olika intressen mot varandra. Därför diskuteras även möjliga sociala konsekvenser av att införa bivänliga växter som man bör ta hänsyn till i jakten på att gynna bin i städer.The pollinators are threatened globally and in the Swedish landscape, and need help to survive (Naturvårdsverket u.å.b). The main reason for the negative development is the loss and fragmentation of pollinator habitats (Naturvårdsverket u.å.c). In Sweden, most pollinators are insects (Naturvårdsverket 2023), where bees are included and considered to be the most important pollinators in the forest and agricultural landscape (Linkowski et al. 2004). Given that pollinators are declining in rural areas, cities need to contribute with what they can to benefit pollinators and secure ecosystem services in the city (Persson & Smith 2014). Various measures that can be taken include increasing the proportion of flowering environments and achieving a long flowering season (ibid.). Since it is wild bees and not honeybees that are threatened, plant choices should be adapted to the preferences of wild bees (ibid.). Landscape architects have a major impact on the design and function of outdoor environments in the society (SACO 2021) Therefore, it is beneficial if the plants taught in the landscape architect programme meet the needs of bees, as the plants form the basic repertoire of the newly graduated landscape architect. The purpose of the essay is therefore to clarify if the education's plant selection enable designs that benefit bees, and to what extent. To gain a basic understanding about bees and pollination, an initial document study was conducted. Data collection was then carried out around the plants' values for different bees, which was then compiled and processed in spreadsheets. The spreadsheet formed the basis for the tables presented in the results. The result points out the lack of studies on the subject. More studies have been conducted on honeybees compared to wild bees, which is reflected in the results. In addition to this, the result shows that there are not enough plants from the landscape architect program that benefit bees. The result shows the uneven distribution between the different plant categories geophytes, perennials and lignoses. It also shows an uneven distribution of when the plants start to bloom, how long they bloom and what value the plants have for honeybees, bumblebees and solitary bees. Overall, it is considered that landscape architecture students need to gain knowledge during their education about which plants that benefit bees. Knowledge of bee-friendly plants enables more flower-rich habitats in cities and therefore the urban environment can act as a bridge between different landscapes and increase connectivity between habitats. However, cities can never replace rural habitats because this would mean losses of cultural and recreational values that are taken for granted today. As a landscape architect, you always need to weigh different interests against each other. Therefore, possible social consequences of introducing bee-friendly plants are also discussed, which should be considered in the search to benefit bees in cities