Sjuksköterskors erfarenheter av tvångsvårdsåtgärder på patienter med psykisk ohälsa – en litteraturstudie

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod. Gemensamma erfarenheter identifierades, att tvångsvårdsåtgärder användes för lättvindigt. Alternativa åtgärder bör få mer utrymme att implementeras i den kliniska praktiken. Det bör även utvecklas ett ventilationsforum för sjusköterskor som kommer i kontakt med tvångsåtgärder för möjlighet till diskussion samt en förbättring av förfarandet.Aim: The aim of the present study was to describe nurses' experiences of performing compulsory measures of patients with mental illness and review the selected articles sample method. Method: The present literature study has a descriptive design that includes articles of both qualitative and quantitative approach; the literature review includes a total of twelve articles. Result: The results showed that nurses' experiences of performing compulsory treatment measures include a wide range of emotions that involve, among other things, a conflict of emotions in conjunction with the exclusion of the patient's autonomy. Results showed differing experiences of nurses existing idea of ​​compulsory measures favored the patient in question or not. The majority of nurses felt that the execution of coercive measures was used too casually as well as to undermine the therapeutic alliance with the patient. Nurses’ common view was that there was need for the opportunity to vent action procedure. Conclusion: The results showed that the majority of nurses felt that compulsory measures implied negative experiences. A recurring verdict associated with compulsory measures was a contradiction of emotions in nurses due to the ethical dilemma that arose. Common experiences were identified, that compulsory measures was used too lightly. Alternative measures should have more room to be implemented in clinical practice. It should also develop a forum for ventilation for the nurses that are in contact with the coercion, an opportunity for discussion and improvement of the procedure