Lämpliga skogsbruksfastigheter : Om långa avstånd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering

På Lantmäteriet har frågan funnits om hur enhetlig lämplighetsprövningen av fastigheter är gällande avstånd mellan skogsskiften. Denna fråga blev än mer aktuell efter att stämpelskatten på fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rättstillämpning blev då än viktigare ur ett rättviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var därför att utreda rättsläget och tillämpningen angående om det efter fastighetsreglering ska få uppstå långa avstånd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrån vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle också utreda om förrättningslantmätarna bedömer att s.k. skatteförrättningar där denna fråga är aktuell blivit vanligare. Huvudsakligen har tre metoder använts för att genomföra undersökningen: Rättsläget har undersökts genom den rättsdogmatiska metoden. För att få svar på hur lämplighetsvillkoren tillämpas i denna fråga och om förrättningslantmätare bedömer att skatteförrättningar blivit vanligare har en enkätundersökning genomförts. För att få en djupare förståelse för hur skogsbruket påverkas av långa avstånd hölls en intervju med en representant för Skogsstyrelsen. Om rättsläget kunde konstateras att det både finns goda argument för, och goda argument emot, att tillåta långa avstånd mellan skogsskiften. Det starkaste för är att längre avstånd normalt inte inverkar menligt på skogsbruket. Det starkaste mot är att de ombildade fastigheterna ofta inte blir lämpliga försäljningsobjekt. Slutsatsen drogs att rättsläget är oklart. Angående rättstillämpningen kunde konstateras att denna varierar avsevärt, både vad gäller tillåtna avstånd och vilka kriterier bedömningen görs utifrån. Bedömningen är inte enhetlig och riskerar att bli alltför subjektiv. Angående skatteförrättningar bedömde tillräckligt många förrättningslantmätare att dessa ökar för att en ökning ska vara trolig. Slutligen konstaterades att tydligare riktlinjer behövs, men att vägledande rättsfall krävs för att kunna ge sådana.At the National Land Survey of Sweden the question has emerged how uniform the judgment on suitability of real property units are regarding distance between forest lots. This question became even timelier after the Swedish stamp duty was increased on property purchase in 2011. In a fairness perspective a uniform legal application then became even more important. Therefore the aim of this research has been to investigate the legal matter and application, regarding the issue of whether long distances between forest lots within the same property are to be authorized after reallotment or not, and from which criteria this judgment should be done. The research should also investigate if cadastral surveyors assess if cadastral procedures due to stamp duty have increased in number. Mainly three methods has been used: The legal matter has been investigated according to the legal dogmatic method; to see how the stipulations regarding suitability judgment are applied in this matter and if cadastral surveyors assess they have increased in number, a survey with inquiries has been used; to get a deeper understanding in how long distances affect the forestry, an interview was held with a representative of the Swedish forest authority. Regarding the legal matter the conclusion could be drawn that there are good arguments both for and against authorizing long distances between forest lots. The strongest argument for, is that long distances normally not have an injurious effect on forestry. The strongest argument against, is that the re-formed properties often don´t become suitable objects for the real estate market. The conclusion was drawn that the legal matter is unclear. The conclusion was also drawn that the application of the legal matter is very varying, both regarding allowed distances and the criteria used in judgment. The judging is not uniform and risks being all too subjective. Regarding cadastral procedures due to stamp duty, sufficiently many cadastral surveyors assessed an increased amount for this to be probable. Finally the conclusion was drawn that plainer guidelines are needed, but a precedent is necessary for such a thing