Hur förhåller sig förskolans personal gentemot barn med låg självkänsla? : En studie mellan två förskolor

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien där olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhållningssätt. Därefter belyses studiens teoretiska utgångspunkt där det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli påverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet självkänsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet självkänsla beskrivs utifrån teoretiska förhållningssätt innan studiens syfte belyses. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger i förskolans verksamhet förhåller och reflekterar om barn i olika situationer i förskolan med begreppet självkänsla i fokus. Det påvisas om pedagogers förhållningssätt kan påverka barnens självkänsla, d.v.s. om de gynnar eller inte gynnar barnens självkänsla. I metod beskrivs studiens tillvägagångssätt – vilket följs upp utav en diskussion och redovisning av studiens procedur samt en diskussion om och i vilken mån studien förhåller sig gentemot det etiska principerna, d.v.s. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. I resultat omfattar de mest relevanta utifrån frågeställningar och studiens syfte. Det vill säga hur pedagogerna i de två studerade förskolorna förhåller sig till barn med låg självkänsla. Därefter beskrivs likheter och olikheter vilket följs upp utav analys. Resultat påvisar att de medverkade i studien vill gynna barnen och dess utveckling, dock att det kan finnas pedagoger med ett mindre reflekterande förhållningssätt vilket kan påverka barnen i förskolans verksamhet. ”Ett barn som växer upp i ett sammanhang där de vuxna har förståelse för barnets integritet och respekt för dess egna försök att avgränsa och definiera sig har ett optimalt utgångsläge för att utveckla en sund självkänsla.” (Juul & Jensen, s 61, 2003