Nedskrivningsprövning av Goodwill : Hur har de nederländska företagen efterlevt IAS 36 punkt 134?

Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar? En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats. Om värdet har förändrats måste företaget skriva ner beloppet. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning börsnoterade företag i Nederländerna följer standarden IAS 36 punkt 134 gällande nedskrivningsprövningar av goodwill, jämfört med svenska företag. Vidare vill vi även undersöka om det finns skillnader mellan hur olika företag i Nederländerna följer denna standard och lämnar ut den information som krävs. För att få underlag till studien har vi granskat nederländska årsredovisningar där ursprungsantalet var 154, men efter bortfall användes endast 67 i vår studie. I vår granskning har vi tittat efter hur n0ga våra utvalda företag följt IAS 36 punkt 134 och funnit väldigt varierande resultat. Vi har använt oss av samma poängsystem som en tidigare uppsats och värdet vi fått fram har sedan jämförts med våra hypoteser; omsättning, balansomslutning, andel goodwill av totala tillgångar och till sist avkastning. Vidare har vi försökt se samband mellan våra variabler genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Dessa analyser visar dock på att inget samband föreligger mellan vår beroende variabel och de oberoende variablerna. Detta beror troligen på att företagen inte haft tillräckligt med tid till att acklimatisera sig till de nya reglerna eller att informationen är så pass känslig att de inte vill synliggöra den för konkurrenter och andra intressenter. Men när resultaten ställdes mot de svenska siffrorna från den tidigare undersökningen såg vi tydligt att Sverige är bättre på att ge information än Nederländerna. Detta tyder då på att den s.k. övervakningspanelen kan ha haft en betydande roll gällande hur mycket information som ska tas med i årsredovisningarna