MAE school leaders and collaboration - preconditions, possibilities and risks.

Tidigare forskning har visat att skolledare i sitt arbete kämpar med att hantera motstridiga krav från omgivningen i förhållande till de mål som formuleras i styrdokument och policy. När det gäller styrningen har målen för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) utökats till att inkludera mer uttalade arbetsmarknadsrelaterade mål. Den ökade målsättningen att komvux ska bidra till den nationella och regionala kompetensförsörjningen genom att förse arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft kommer till uttryck i både den statliga och den kommunala styrningen. Utifrån synen att samverkan inom välfärdssektorn ses som en effektiv metod för att nå gemensamma lösningar i frågor som bedöms som problematiska för samhället i stort, får detta genomslag för komvuxrektorers arbete. I förväntan ingår således krav på att komvuxrektorer ska delta i omfattande samverkan med aktörer både inom och utanför de egna institutionerna. När det gäller skolledarskap inom komvux pekar forskning på att omfattande samverkan också är något som särskiljer komvuxrektorer från skolledare inom andra skolformer. Eftersom samverkan i syfte att bidra till kompetensförsörjningen innebär att rektorerna arbetar inom ett ökat organisatoriskt fält, är en underliggande fråga för denna uppsats om och i vilken utsträckning denna omständighet påverkar komvuxrektorernas uppfattning om sitt handlingsutrymme, något som tidigare inte har undersökts i någon vidare utsträckning. Följaktligen har det övergripande syftet med denna studie varit att öka och fördjupa kunskapen om styrning, ledning och organisation inom komvux genom att undersöka hur komvuxrektorer uppfattar samverkan i förhållande till komvux utökade arbetsmarknadsuppdrag. För att besvara forskningsfrågorna har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med komvuxrektorer i olika kommuner i Sverige. Rektorernas beskrivningar har transkriberats och tolkats med hjälp av tematisk analys och därefter diskuterats i relation till teoretiska begrepp från nyinstitutionell teori och olika perspektiv på handlingsutrymme. Slutligen diskuteras konsekvenserna av samverkan för komvuxrektorernas yrkesroll och för komvux i allmänhet. Resultaten visar att det finns nästan obegränsade möjligheter till samverkan, men att den kännetecknas av en institutionell komplexitet. Dessutom beskriver rektorernas att deras handlingsutrymme begränsas på olika sätt. Begränsningarna beror främst på styrdokumentens direktiv, kommuners olika förutsättningar och de egna verksamheterna. Slutligen visar studien att det finns ett behov av mer omfattande forskning kring komvux i stort men även rörande skolledarskapet, samverkan och likvärdighet i förhållande till komvux statliga och kommunala styrning.Previous research has established that the work of school leaders in general is characterised by a struggle to meet conflicting demands from stakeholders in relation to the objectives outlined in policy. Regarding policy demands in Sweden, the objectives of the Municipal Adult Education system (MAE) have shifted to embrace a more explicit orientation towards labour market related goals. The increased emphasis on the demands on the MAE to provide the labour market with an adequately qualified workforce is expressed in both national and municipal policy. Based on the view that collaboration within the welfare sector is regarded as an effective method for reaching joint solutions regarding issues that are deemed problematic for society as a whole, this has an impact on the work of school leaders within MAE. This expectation thus includes demands that MAE school leaders participate in extensive collaboration involving actors both within and outwith their own institutions. In relation to school leadership within the MAE, research indicates that extensive collaboration is also something that differentiates the MAE school leader profession from that of school leaders within other parts of the Swedish educational system. Since collaboration in terms of fulfilling labour market goals involves working within an increased organizational field, an underlying question of this dissertation is if and to what extent this circumstance influences the MAE school leaders’ perceptions of their manoeuvring space, something that has not been extensively researched previously with regard to school leaders within MAE. Consequently, the overall aim of this study has been to increase and deepen the knowledge of MAE school leadership and organisation by examining how school leaders perceive collaborative practices in relation to the increased labour market orientation of the MAE objectives. In order to answer the research questions, eight semi structured interviews with school leaders in various regions of Sweden have been conducted. The school leaders’ descriptive accounts of their professional and collaborative practices have been transcribed and interpreted through the use of thematic analysis and subsequently discussed in relation to new institutional theory and theoretical concepts regarding manoeuvring space and school leaders’ discretion to implement policy within their organisations. Finally, the study explores the implications of collaboration for the school leader role and for MAE as a whole. The findings show that there are almost unlimited possibilities of collaboration available to the school leaders, but that collaboration is characterized by an institutional complexity. Moreover, the school leaders describe various limitations to their manoeuvring space. These depend on the preconditions determined by policy itself, the municipalities and their own organisations. Finally, the study reveals that there is a need for more extensive research regarding MAE as a whole, but also specifically in relation to school leadership, collaboration and equity in regard to how MAE is governed and organised in the municipalities and nationally.