Literacy - en studie om indiska elevers kommunikativa möten med texter, bilder och symboler

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext. Ett ytterligare skäl till att undersökningen utförs i en skola i Indien, är att de materiella förutsättningarna kan skilja sig åt från svenska skolor, vilka i mångt och mycket kan erbjuda elever datorer, internetåtkomst, tillgång till böcker samt skrivmaterial. Vår studie är utförd i en indisk grundskola där urvalsgruppen består utav elever i åldrarna fem till tio år. Under vår vistelse besökte vi fem olika klasser med cirka 50 flickor i varje klass. Vi utgår från en etnografisk ansats där forskningsmetoden är deltagande observation. Detta då våra observatörsroller befinner sig i spänningsfältet mellan deltagande och enbart observerande. Som kompletterande källor till observationerna används informella samtal, intervju samt statliga styrdokument. Utifrån analysen av det insamlade datamaterialet framkommer det att eleverna är involverade i en rik mängd läs- och skrivhändelser, literacy events, vilka är initierade av elever som såväl lärare. I elevernas erövrande av skriftspråk använder de sig utav de fysiska och intellektuella redskap som finns att tillgå i skolmiljön. Exempel på fysiska redskap som används är: böcker, papper, penna, affischer och mobiltelefoner. Språket som lärare och elever kommunicerar genom samspelet, fungerar som ett intellektuellt redskap. Med hjälp utav redskapen deltar de i aktiviteter som: högläsning, läsning, stencilövningar, härmande klotter, lappskrivande, dramatisering, ramsor och sånger. I klassrumsundervisningen kretsar många aktiviteter kring exempelvis stavning, kontroll av läsförståelse samt stencilövningar, då lärarna i många fall har för avsikt att kontrollera elevernas kunskaper. Utifrån detta kan vi se ett kommunikationsmönster som kan kopplas till den lärarstyrda fråga-svar-bedömningsformen. Elevernas olika literacy events är därmed starkt påverkade av skolans monologiska läs- och skrivinlärningskultur, literacy practice