Mätning av lean production : En fallstudie av kopplingen mellan balanced scorecard och lean production

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt. Syfte: Studien ämnar beskriva hur ett specifikt företag, i avseende på mätning, kan leananpassa sitt BSC. I ett vidare perspektiv avser även studien beskriva hur processen som leder fram till ett företags leananpassning kan formuleras. Avslutningsvis syftar studien till att skapa en förståelse för vilka hinder som kan orsaka en diskrepans mellan BSC och lean production i avseende på mätning. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då befintliga teorier inom lean production, balanserat styrkort och anpassning mellan dessa inte gjorts tidigare. Studiens forskningsfrågor besvaras genom en fallstudie där analysen främst grundat sig på två kvalitativa intervjuer. Empirin har även kompletterats med mail och dokument från företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten tas i allmän teori beträffande lean production samt det balanserade styrkortet, för att därefter följas av teori rörande mätning specifikt kopplat till lean production. Diskrepansen mellan lean production och det balanserade styrkortet belyses genom att beakta Tommi Kasurinens teori "barriers to change" samt Åhlström och Karlssons teori " The impetus for changing the management accouting system". Slutsatser: Genom att modifiera mätningen i processperspektivet, implementera ett lärandeperspektiv och till stora delar bibehålla Alfas mått på medarbetarnas trivsel, kan en tydligare leananpassning av det balanserade styrkortet ske. Denna leananpassning blir möjlig tack vare ett generellt processuellt angreppssätt där ett företags användning av det balanserade styrkortet ställs mot dess användning av lean production. Studien visar även att ett hinder av betydande karaktär för förändring av styrningen, kan vara bristande kunskap hos utvecklarna av styrningen. Det processuella angreppssättet samt den bristande kunskapen hos utvecklarna medför slutligen att en modifiering kan ske av Åhlström och Karlssons modell