Våldtäktsmyter : En undersökning om studenters attityder kring våldtäktsmyter

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken. Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen.Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male