Mellan det säkra och det osäkra : en problematisering av evidensbasering i socialt arbete ur ett internationellt perspektiv

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete. EBP-förespråkarna delas upp i två huvudsakliga riktningar. Den ena riktningen förespråkar produktion av evidens i form av effektstudier med experimentell design. Den bästa tillgängliga evidensen skall sedan tillämpas, annat vore oetiskt med hänsyn till klienten. Den andra riktningen förespråkar en bredare arsenal av metoder för evidensproduktion. Här uttrycks en viss oro för att en allt för stark fokusering på effektstudier, kan störa förståelsen för kontexter och processer i det sociala arbetet. Evidensens överförbarhet till praktiken tas inte heller för given. Den bästa tillgängliga evidensen bör enligt denna riktning konsulteras i beslut. En tredje riktning utgörs av EBP-kritikerna. Dessa hänvisar till att det sociala arbetets kärna ofrånkomligt utgörs av en stor grad av osäkerhet, förvirring och tvivel, och så måste det vara. EBP skall enligt dessa kritiker inte tillämpas i sin nuvarande form. EBP sägs ha en felaktig syn på hur forskningsresultat kan tillämpas i praktiken och överföras mellan kontexter och på hur beslutsprocesser går till, vilket innebär att EBP inte fungerar som förespråkarna avsett. Att arbeta på något annat sätt anses inte vara etiskt riktigt gentemot klienten. Sammanfattningsvis föreligger alltså stora skillnader i synen på vilken kunskap som är mest relevant i praktiken, den ”tysta” eller den ”tekniskt-rationella”. Författarna menar slutligen att det kvarstår viktiga frågor som inte får tillfredställande svar i denna överblick av EBP. En mycket strikt forskningsdesign för att producera evidens är ypperlig för att minska felkällor, men möjligheterna att tillämpa evidensen i praktiken kan ifrågasättas, eftersom det finns för lite kunskap om hur tillämpningen fungerar i praktiken. En annan fråga handlar om brukarens relation till evidens. Bristen på detta perspektiv i materialet pekar mot att denna fråga kräver mer forskning. Ska den bästa tillgängliga evidensen vara bindande för hur beslut fattas eller ska det vara en förhandling mellan socialarbetaren och brukaren? Om det ska vara en förhandling, hur ska den se ut?The purpose of this essay is to provide a survey of Evidence-Based Practice (EBP) in social work within the literature. The method employed is a systematic literature study that is based in the British Journal of Social Work and the database Libris. Overall questions posed concerns what EBP is, what its method is, the spread of EBP and its application. The result shows that EBP is on the one hand an ideological movement that fits well with neoliberalism and on the other hand a collection of innovations which this ideological movement deems are proper to implement in social work. The advocates of EBP are in the essay split into two main standpoints. One standpoint advocates that the production of evidence are made as effect studies with experimental design. It is said that the best available evidence should be used. The other standpoint is that the production of evidence should use a broader range of methods, particularly including qualitative research designs. A concern is expressed that a too narrow focus on effect studies will hamper the understanding of context and process, an understanding which is crucial to knowing for whom and when an intervention will work. It is said that the best available evidence should be consulted. A third standpoint is taken by the critics of EBP. They claim that social work have a high degree of uncertainty, confusion and doubt which can not and should not be avoided. According to these critics, EBP in its present form should not be implemented. EBP is said to contain a mistaken view about how decisions are made and how research findings can be implemented in practice and transferred between different contexts. In conclusion it could be said that there are great differences concerning which knowledge is seen to be most relevant for social work practice, silent or technical-rational knowledge. The authors estimate that there are important questions that need more attention. Questions concerning how to best produce evidence and how to best use it have not been exhausted yet, neither in this essay nor in the literature. Many questions regarding how to minimize bias and regarding the transferability of results remain to be answered. The relationship between evidence and the service user has not yet been fully covered. The question needs more attention. Should the best available evidence decide the course of action or should this be decided by the social worker and the service user who jointly assess and take evidence into consideration when making their decisions? If the decisions should be made by the social worker and the service user, how should the process be like