Mathematics gifted students : A study of teachers' perceptions of pupils that easily achieve the national goals in mathematics and their ability to challenge and stimulate these students.

The purpose of this study is to examine the perceptions of some teachers in primary school regarding their teaching of mathematics gifted students and the conditions that affects them in their teaching. The method used for data collection was a quantitative survey with mostly closed questions, but there were also issues of a more open character. The majority of the questions had limited alternatives but some could be answered more freely. The study results show that teachers ́ definitions and their identification of mathematics gifted students differs. However, the majority of teachers associate a problem-solving and logical thinking student with a student that’s talented in mathematics. It is mainly internal factors, such as creativity, motivation and high IQ, that in this study highlights to be the most essential for talent in mathematics. The majority of the teachers also believe that they have good conditions to identify students with talent in mathematics, but only 40 % of the teachers believe that they can offer these students the education they need to develop. The result also shows that the existing possibilities when it comes to conducting a teaching that challenges and stimulates the mathematics gifted students are few. Several teachers feel that the only possibilities available are those that they manage to offer in the context of their own classroom teaching. Factors that limit teachers’ in their work around students talented in mathematics are more in numbers and more problematic, according to the study. Examples of these factors are deficiency of time and resources, and also that the existing resources tend to go to the students that have difficulties in mathematics. Denna studie syftar till att undersöka några lärares, i årskurs 1-3, uppfattningar kring sitt arbete med matematikbegåvade elever samt vilka förutsättningar som finns i deras verksamhet när det kommer till att arbeta med elever som besitter en begåvning i ämnet matematik. Den metod som använts vid datainsamling är en kvantitativ enkät. Frågorna i enkäten bestod mestadels av slutna frågor, men det förekom även frågor av mer öppen karaktär. Resultatet har visat att lärares definition av, samt identifiering av matematikbegåvade elever ser olika ut. Majoriteten av lärarna förknippar dock en problemlösande och logiskt tänkande elev med en elev som besitter en viss begåvning inom ämnet matematik. Det är främst inre faktorer, som kreativitet, motivation och högt IQ som i studien lyfts som mest väsentliga för en matematikbegåvad elev. Majoriteten av lärarna anser att de har goda förutsättningar att identifiera elever med begåvning i matematik, men endast 40 % av lärarna anser att de kan erbjuda dessa elever den undervisning de behöver för att utvecklas. Studien visar att de möjligheter som finns när det kommer till att bedriva en undervisning som utmanar och stimulerar de matematikbegåvade eleverna är få. Ett flertal lärare anser att de enda möjligheterna som finns är de som de själva lyckas erbjuda inom ramen för sin egen klassrumsundervisning. Faktorer som begränsar lärarnas arbete är desto fler och mer problematiska. Exempel på dessa faktorer är brist på tid och resurs samt att elever med svårigheter i matematik kommer i första hand.