Your things, your neighbours gain : A study of motivations and limitations to take part in collaborative consumption

Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer. Fem av dessa har valt att delta i Swinga Bazaar, en nystartad digital tjänst för kollaborativ konsumtion av föremål. De begränsningar som framkom gällande ägodelar kan delas upp i två slag: Hinder, alltså något som gör att respondenten tvekar eller avstår från att delta, och förebehåll, vilket innebär att de kan delta men på vissa villkor. Mest frekvent förekommande var förbehåll angående vem respondenterna kunde tänka sig att låna/hyra ut till. En slutsats är därför att man bör anpassa digitala tjänster för kollaborativ konsumtion till att ta detta resultat i beaktande; användarna bör ges möjlighet att välja att låna/hyra ut bara till personer de känner sedan tidigare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka drivkrafter bakom valet att delta i kollaborativ konsumtion. När det gällde Swinga Bazaar var sociala relationer viktigast, men även när det gällde den generella synen på kollaborativ konsumtion angavs sociala aspekter som en av de viktigaste fördelarna. Därför är en slutsats att de aktiva användarna är viktiga som förebilder. De bör involveras i arbetet för att locka ännu fler att delta. Andra fördelar med kollaborativ konsumtion som framkom i intervjuerna var bland annat miljöskäl och möjligheten att spara pengar samt ett mer effektivt nyttjande av egna och andras ägodelar. Denna bredd av motiverande faktorer möjliggör olika tilltalssätt för att locka fler människor till att delta. There are many social and economic downsides to the consumption patterns that have developed in the Western world. This has lead to an increased awareness·of the problem. Collaborative consumption is a phenomen that is gaining traction thanks to modern technology and the internet. It represents one way of changing consumption patterns by sharing tangible assets. In this pilot study, seven people were interviewed. Five of these have chosen to participate in Swinga Bazaar, a newly established digital service for collaborative consumption of goods. The limitations that emerged regarding belongings can be divided into two kinds: obstacles, that is, something that makes the respondent hesitate or refrain from participating, and restrictions, which means they can participate but under certain conditions. The most frequently occurring restriction concerned who the respondents were willing to lend or rent to. One conclusion is therefore that one should adapt digital servives for collaborative consumption to consider this result; the users should be given the option to lend/rent only to people with whom they are already familiar. Another aim with the study was to investigate the driving forces behind the choice to participate in collaborative consumption. In the case of Swinga Bazaar, social relations were the most important. But also concerning the general view of collaborative consumption, social aspects were identified as one of the most important benefits. Therefore, one can draw the conclusion that the active users are important as role models. They should be involved in the work to encourage even more people to participate. Other benefits of collaborative consumption emerging from the interviews were environment reasons and the possibility to save money as well as a more efficient use of their own and others belongings. This breadth of motivating factors enables different ways to attract people to take part.