Äldres resvanor : äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov

Syftet med detta notat är att ge en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt att diskutera och problematisera hur heterogeniteten beaktas i forskning om äldres resmönster. Sammanställningen av forskningsresultat har gjorts i två steg. För det första bygger översikten på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat. För det andra har riktade litteratursökningar gjorts. Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. En viktig del i minskningen utgörs av en minskning i arbetsresor i de högre åldersgrupperna. Samtidigt är det viktigt att notera att tvärsnittstudierna också pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service-resor och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern. Det är först i de allra högsta åldrarna som resorna blir något färre. Tvärsnittsstudier illustrerar också hur de äldre åldersgrupperna reser mindre än medelåldersgrupper när det gäller de flesta färdmedel. Ett viktigt undantag är gång. Gång uppvisar en U-formad kurva där yngre liksom äldre åldersgrupper går mer än grupper i medelåldern. Viktigt att notera är att resultaten i tvärsnittsstudier både är beroende av individuella åldrandeprocesser och samhällelig förändring. En central fråga i forskning om äldres resvanor berör också utveckling över tid vilket studeras i longitudinella studier. Även prognoser för framtiden är viktiga. Äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande. Det sker också en förändring där både inköps- och serviceresor liksom fritidsresor har ökat. I notatet beskrivs också den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Vi beskriver studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre baserat på resmönster. Även en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder per se beskrivs