Freezing food residues or  dispose of them for biogas production : A study, from a life cycle perspective, of energy consumption and greenhouse gas emissions

Food is widely consumed and in 2011 an average American devoured approximately one ton of food. The production of these goods requires large amounts of energy and contributes to 22-31 % of all greenhouse gas emissions occurring in Europe. More than one third of the produced food is discarded instead of consumed, and food waste make up about 30 % of the waste generated by households. 60 % of this food waste could be avoided if the eatables were handled in a better way. Avoidable food waste arises partly because residues from food are not taken care of, and because the food is not stored in a way that optimise its durability. Residues arises part- ly because of the contradictory and complex demands of everyday life and are, because of our busy lifestyle, difficult to avoid. To reduce the environmental impact of food con- sumption the focus should be on managing residues in the most environmentally friend- ly way, rather than to prevent residues from arising. To prolong the shelf life of food residues freezing it is an alternative method. The free- zer is one of the most energy consuming appliances in the household. Therefore this method requires energy consumption, which contributes to the generation of greenhouse gases. The food must also be thawed if this method is used, which may require additio- nal energy. The residues may also be disposed and used as a feedstock for biogas pro- duction. Biogas is an energy rich gas that can be used as vehicle fuel, as a replacement for fossil fuels. This handling of residues therefore has the potential for both energy gain and a reduction in greenhouse gas emissions. This report examines which management method of residues that is the most energy ef- ficient one, and which method that generates the least GHG emissions. The survey was carried out for residues of beef, rice, bread, tomato, carrot and apple. Energy consump- tion for production, freezing and thawing of food were weighed against potential energy gain from biogas production. The same calculation was used for greenhouse gas emis- sions from the described activities. The result shows that the method which is the most energy efficient, and causes the least greenhouse gas emissions, is dependent on several factors, including the source of the food, the residence in the freezer and packing at the time of the freezing. Knowledge regarding the specific food, and the handling of it, must be possessed to answer how food residues should be handled. It is clear that there are cases when it could be more energy efficient, and produce less greenhouse gas emissions, to dispose food residues to produce biogas than to freeze them for later consumption. Livsmedel konsumeras i stor utsträckning och under år 2011 slukade en genomsnittlig amerikan ca ett ton livsmedel. Produktionen av dessa varor kräver stora mängder energi och bidrar till mellan 22-31 % av alla växthusgasutsläpp som sker i Europa. Av de livs- medel som produceras är det drygt en tredjedel som kasseras istället för att konsumeras, och matavfall utgör ca 30 % av hushållens avfall. 60 % av detta matavfall utgörs av matsvinn, vilket innebär matavfall som hade kunnat undvikas om livsmedlen hanterats bättre. Matsvinn uppstår bland annat på grund av att livsmedelsrester inte tas om hand, samt att livsmedlen inte förvaras på ett sådant sätt att dess hållbarhet optimeras. Livsmedelsres- ter uppstår bland annat som en konsekvens av de motsägelsefulla och komplexa kraven i vardagen och kan, på grund av den stressade vardagen, vara svåra att undvika. För att minska miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen bör fokus därför läggas på att han- tera resterna på det mest miljöanpassade sättet, snarare än på att förhindra att rester upp- står. Att genom frysning förlänga livsmedlens hållbarhet är en alternativ hanteringsmetod av rester som uppstått. Då frysen hör till en av de mest energikrävande apparaterna i hus- hållet kräver en sådan hantering att energi förbrukas, vilket bidrar till att växthusgaser genereras. Resterna måste dessutom tinas vid denna hantering, vilket kan kräva ytterli- gare energianvändning. Livsmedelsresterna kan också kasseras och användas som råma- terial för biogasproduktion. Biogas är en energirik gas som kan användas till bland an- nat fordonsbränsle, som ersättning för fossila bränslen. En sådan hantering av rester har därför potential till både en energivinst och ett minskat utsläpp av växthusgaser. I detta arbete undersöks vilken hanteringsmetod av livsmedelsrester som är mest energi- effektiv, samt vilken metod som genererar minst växthusgasutsläpp. Undersökningen genomförs för rester av nötkött, ris, bröd, tomat, morot och äpple. Energiförbrukning för produktion, frysning samt upptining av livsmedel ställs mot potentiell energivinst vid biogasproduktion. Samma beräkning ställs upp för växthusgasutsläpp vid de beskrivna aktiviteterna. Resultatet visar att vilken metod som är mest energieffektiv, samt orsakar minst växt- husgasutsläpp, beror på flera faktorer. Bland annat beror det på livsmedlens ursprung, vistelsetid i frysen och förpackning vid infrysning. För att kunna svara på hur ett livs- medel bör hanteras måste därför kunskap rörande det specifika livsmedlet och hante- ringen av detta besittas. Det står klart att det finns fall då det skulle kunna vara mer energieffektivt, samt orsaka mindre växthusgasutsläpp, att slänga livsmedel för produk- tion av biogas framför att frysa in dem för senare konsumtion.