GIS-tillämpningar inom översvämningshantering : en forskningsöversikt

På grund av inträffade översvämningar under senare år har behovet av effektiva åtgärder vid förebyggande arbete och katastrofhantering av händelserna ökat. Geografiska informationssystem (GIS) används till att visualisera utbredning av översvämningar, till att analysera underlag för riskkartering och som beslutsstöd vid katastrofinsatser. I rapporten tas upp hur GIS använts i olika studier om översvämningsproblematik, både i Sverige och internationellt. Kort berörs även att GIS-teknik i ökande omfattning utnyttjas i webbaserade tjänster bl.a. för informationsförmedling och riskvarning om översvämningar. En förutsättning för att tillförlitliga GIS-analyser av översvämningsrisk skall kunna göras är att översvämningsmodelleringen håller hög noggrannhet. Enligt flera studier kräver detta att detaljerade höjddata finns att tillgå. Sådana har på senare år börjat bli tillgängliga genom datainsamling via flygburen laserskanning. En ny höjdmodell med förbättrad noggrannhet är under uppbyggnad i Sverige och en liknande utveckling sker internationellt. Ett antal internationella exempel på metodstudier kring GIS-baserad uppskattning av konsekvenser av översvämningar beskrivs. Hittills har främst ekonomiska konsekvenser undersökts, och i mindre utsträckning miljömässiga, sociala och kulturella påföljder, vilket efterfrågas i EU:s översvämningsdirektiv. En metod som provats bl.a. i Tyskland är multikriterieanalys baserat på rasterdata i GIS, varvid geografisk variation i olika faktorer kan sammanvägas som kriterier på översvämningsrisk. Detta ger förbättrade möjligheter att inräkna även ekonomiskt svårmätbara konsekvenser i riskbedömningen.SAWA, Strategic Alliance for integrated Water management Action