I am someone : A qualitative study about consultants psychosocial work environment

Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman. De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor: 1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd? Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre. 2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet? De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM. 3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning? Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög