Reklamfilm eller skräckfilm? : En kvalitativ studie om unga flickors tolkning av Apolivas TV-reklam.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena. Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet. I den förhandlande tolkningen godtar mottagaren budskapet till viss del i en mix av tvivel. Intervjuerna inleddes med en visning av Apolivas reklamfilm, därefter ställdes frågor med tyngdpunkten på att ta reda på vilka känslor och budskap som respondenterna upplevde av reklamen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på åtta stycken flickor i årskurs nio. Respondenternas svar analyserades med hjälp av Halls (2009) encoding/decoding-teori, och under arbetets gång kom vi till insikt att modellen behövde modifieras. Detta blev nödvändigt då vi i analysen märkte att en stor del av de intervjuade missuppfattat det inkodade budskapet. Trots att vissa respondenter inte tolkat budskapet som avsändaren planerat, var det inte otänkbart att dessa ändå godtog det uppfattade budskapet till viss del. Således delades modellen in i olika kategorier av egenuppfattningar. Svaret på huvudfrågan som ställdes till materialet; Med utgångspunkt i Halls teori om encoding/decoding, tolkar kvinnliga elever i årskurs 9 budskapet och känslan som kommuniceras i reklamfilmen, på det sätt som avsändaren avser? är att flickorna inte kan anses tolka reklamens budskap och känsla på avsett sätt. Endast en respondent kunde bedömas göra en dominant tolkning av Apolivas reklamfilm. Påtagligt är istället hur många som faktiskt gjort en annan tolkning av budskapet, än vad Apoliva avsåg sända ut.