Förväntningsgapet : Ett verkligt problem?

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem