Regioner i Värmland : En studie av de värmländska kommunernas befokningsutveckling och näringslivsstruktur

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland