Bedömning av inomhusluftens betydelse för hälsa

I bedömningen av den hälsomässiga betydelsen reder man ut betydelsen av arbetsplatsens hälsorisker, olägenheter, belastningsfaktorer och resurser för arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. I denna anvisning beskrivs principerna om bedömningen av den hälsomässiga betydelsen i inomhusluftsituationer i Finland vid kontor och kontorsliknande arbetsplatser, såsom skolor, daghem och i tillämpliga delar social- och hälsovårdens verksamhetsmiljöer. Anvisningen ersätter den tidigare motsvarande anvisningen som publicerades 2017 och riktades till företagshälsovården. Den utvidgar synvinkeln av bedömningen av den hälsomässiga betydelsen i inomhusluftsituationer. Med inomhusluftsituationer avses alla de situationer där ärenden förknippade med inomhusmiljö lyfts fram på arbetsplatsen. Definitionen omfattar både situationer där man misstänker eller vet att det finns problem med inomhusluften på arbetsplatsen och verksamhetssätt och -modeller som syftar till att förebygga problem. Med problem med inomhusluften å sin sida avser man i bredare betydelse en situation som kräver utredning och som är förknippad med byggnadens förhållanden eller med olägenheter eller symptom som lokalernas användare upplever i byggnaden. Bakom dessa ligger ofta samtidigt många olika faktorer, och utredningen och lösningen av problem med inomhusluften förutsätter sektorsövergripande samarbete mellan olika experter. I inomhusluftsituationer är målet med bedömningen av den hälsomässiga betydelsen att bilda en övergripande uppfattning av de olika faktorerna som påverkar hälsan och välbefinnandet av lokalernas användare och lösningen av situationen. Det är inte endast fråga om att bedöma faktorer förknippade med byggnadens förhållanden. Kopplingen mellan symptomen och många byggnadsrelaterade faktorer har visat sig vara ringa medan symptomen har många bakomliggande faktorer. Faktorer som orsakar risk för insjuknande förekommer endast sällan i kontorsliknande arbetsmiljöer. Även mindre olägenheter eller belastningsfaktorer kan dock försämra arbetets smidighet eller trivseln. Utgångspunkten är att defekter och skador som eventuellt konstaterats i byggnaden ska repareras som en del av upprätthållandet av byggnaden och en bra arbetsmiljö. En övergripande bedömning innehåller utöver byggnadsrelaterade faktorer även granskning av individuella och gemenskapsbaserade faktorer och verksamhetssätt. Liksom bland faktorer förknippade med byggnadens förhållanden kan man inte heller bland individuella eller gemenskapsbaserade faktorer peka ut en viss faktor som ligger bakom symptomen. På grund av detta kan upplevelserna från lokalernas användare inte granskas endast som ett slags fenomen, utan man måste beakta deras många bakomliggande faktorer och hela spektrum. Dessa faktorer behandlas i de olika kapitlen i denna anvisning, och företagshälsovården bör beakta dem på ett omfattande plan i förebyggandet och lösningen av problem med inomhusluften