Surgical nurses’ experiences of surgeons’ complianceto directives regarding hygiene during orthopedic surgery : A qualitative interview study

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp. Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp. Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´. Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery. Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´. Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.