Platsen och byggtiden

Järnvägsbyggande är ett stort ingrepp som tränger sig på i människors vardagsmiljöer. Miljöer anpassas för att genomförandet ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Vad får det för konsekvenser på de funktioner som en miljö bestått av och hur påverkas människors upplevelser av platser som genomgår långvariga byggskeden? Detta arbete utforskar potentialen till upplevelser i det temporära rum som bildas när platser byggs om. Fokus för arbetet är på järnvägsbyggande som med sin komplexitet medför en långvarig och stor påverkan på de offentliga miljöer som vi rör oss i. Arbetet har två utgångspunkter – plats och process. Platsbesök och observationer har genomförts på tre platser i Sundbybergs stadskärna som är under byggnation. Genom besöken och analysen har förståelse skapats för de kvalitativa brister som finns på dessa platser. Utifrån platsanalysen, med bakgrunds- och teorikapitlet som lins, listas ett antal rumsliga rekommendationer för ökade upplevelsevärden under byggskedet i Sundbybergs stadskärna. Arbetet har även uppmärksammat att byggskedet är ett processteg som saknar tydliga riktlinjer och vägledning gällande miljöerna utanför byggstängslet. De lågt ställda kraven gällande vistelsevärden på dessa platser korrelerar inte med Politiken för gestaltade livsmiljöer, vilken är styrande på statlig nivå. Utifrån studie och analys av dagens process och handledningar ges ett antal rekommendationer och motiv till hur upplevelsevärden kan omhändertas i järnvägsplaneprocessen. Temporär urbanism ges en särskild fördjupning då den långvariga temporära byggtiden är en förhållandevis outnyttjad potential för just sådana här typer av insatser. Temporär urbanism kan både gynna det specifika projektet likväl bidra till framtida forskning och utveckling. Arbetet har gett mig insikter om järnvägens byggskede och hur det påverkar miljön och de människor som använder platsen. Genom de samtal jag haft har det blivit tydligt att vi som samhällsbyggare behöver bli bättre på att nyttja dessa långa skeden och skapa platser som inte stänger ute människor. Det har varit ett utforskande och lärande som jag tar med mig in i de tidiga skedena där jag har min huvudsakliga tyngdpunkt. Dessa tillsynes stökiga platser kan också innehålla funktioner som engagerar och inspirerar.Railway construction is a major intervention that intrudes on people's everyday environments. Environments are adapted to benefit a quick and cost efficient construction process. What does this do to the former functions of places and how does it affect people's experiences during long construction phases? This work explores the potential to improve experience in the temporary space that is created when places are rebuilt. The focus of the work is on railway construction that, with its complexity, has a long-lasting and significant impact on the public spaces in which we spends time. The work has two focuses - place and process. Site visits and observations have been carried out at three construction places in the city centre of Sundbyberg. Through the site visits and analysis, I have gotten an understanding of the qualitative deficiencies of these places. Based on the site analysis, having the background and theory chapter in mind, a number of spatial recommendations to improve the experience during the construction phase in Sundbyberg are listed. The work has also highlighted that the construction phase is a process stage that lacks clear guidelines regarding the environments outside the construction area. The low requirements for amenity values in these places do not correlate with the Policy for Designed Living Environments, which steers central government initiatives. Based on the study and analysis of the current process and guidance, a number of recommendations and motives are given for how amenity values can be addressed in the railway planning process. Temporary urbanism is given special emphasis, as the long-term temporary construction period is a relatively unused potential. Initiatives as temporary urbanism can benefit the specific project, as well as future research and development. The work has given me insights of how the railway construction phase affects the environment as well as the users. Through the conversations I have had, it has become clear that as urban planners and landscape architects there is a need to better use these long stages and create places that don't shut people out. It has been an exploration and learning process that I will carry with me into the early planning stages. These seemingly messy places can also contain features that engage and inspire people