Förtätning av välfärdslandskap : En enkätstudie om upplevelse och användning av bostadsnära utemiljöer

Många av våra bostadsnära utemiljöer har planerats under 1960- och 70-talen för rekreation och hälsa, med tankar om rättvisa, som ett välfärdslandskap. Dessa miljöer blir idag ofta föremål för förtätning med ny bebyggelse. En sådan utveckling kan vara ett sätt att arbeta för hållbarhet, men riskerar att få negativa konsekvenser, bland annat för boende i olika åldrar. I Kvarngärdet och Kapellgärdet, nordöst om Uppsalas stadskärna, har förtätning påverkat olika delar av området olika mycket. Där har knappt 600 boende besvarat en digital enkät under våren 2022. De frågades om trivsel, kvaliteter, användning och barnvänlighet kopplat till utemiljön nära sitt hem.Boendes användning och upplevelse av bostadsnära utemiljöer skiljer sig på flera sätt åt mellan förtätade områden och icke förtätade områden. Boende uttryckte ledsamhet, oro och ibland ilska över förtätningen, dels på grund av långdragna byggprocesser i närområdet som skapat miljö- och trafikolägenheter, men framförallt för att befintliga, ofta gröna, friytor bebyggs och vegetation tas bort. Utemiljöerna i icke förtätade delområden upplevdes mer trivsamma, användes mer för sociala aktiviteter och kunde i högre utsträckning ge återhämtning, naturkontakt och utsikt. Däremot påverkade inte förtätningen hur ofta utemiljön användes. Utemiljöerna i icke förtätade delområden ansågs även ha rikare växt- och djurliv samt vara vackrare och mer varierade. Utemiljöns funktion för barn kunde inte kopplas direkt till om området var förtätat eller inte. Däremot märktes att de delar av Kapellgärdet som har kvar strukturen från välfärdseran, med öppna ytor och trafikseparering, ansågs vara bäst för barn i alla åldrar. Bristen på trafikseparering i andra delar av Kvarn- och Kapellgärdet skapade otrygghet och minskade barnens rörelsefrihet.Miljöer från välfärdseran har värdefulla strukturer för de boende, som väl tilltagna friytor, uppvuxen vegetation och trafikseparering, men om dessa inte förvaltas väl uppkommer problem med nedskräpning, otrygghet samt slitage. Förtätade områden upplevdes ofta ha för trånga och ibland skuggiga bostadsgårdar och generell brist på grönytor.Förtätning av befintliga stadsmiljöer kan vara av stor betydelse för att utveckla bebyggd miljö på ett hållbart sätt och därigenom spara åkermark från att bebyggas. Att förtäta genom att bebygga friytor av värde för boende och skapa boendemiljöer där biltrafik dominerar allt