Föräldrars erfarenheter av stöd efter suicid : - en systematisk litteraturstudie

Bakgrund:Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Metod: Litteraturstudien baserades på sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionellt stöd och Bristande stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt skick för att själva söka hjälp. Slutsats:Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsade kan bero på stigmatiseringen som existerar kring självmord