Anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med demenssjukdom

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 25 000 personer i en demenssjukdom årligen. Symtomen har ofta ett smygande förlopp och kan till en början vara svåra att koppla till demenssjukdom. Demenssjukdom har beskrivits som “de anhörigas sjukdom” vilket antyder att sjukdomen inte bara påverkar den som drabbats utan även de anhöriga och deras livssituation. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med demenssjukdom i det gemensamma hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Sökning av artiklar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo och resulterade i elva kvalitetsgranskade vetenskapliga studier. Resultat: Anhörigas erfarenheter är att äktenskapet successivt förändras och de anhöriga intar en ny roll som innebär större ansvar och erfars ofta som en börda. Att få minskad tid för sig själv eller möjlighet att medverka i sociala tillställningar leder ofta till isolering och olika känslomässiga reaktioner. Utbytet med partnern minskar ju längre sjukdomen fortskrider och sociala kontakter förloras vilket leder till en känsla av ensamhet och förlust. Slutsats: Livet för den anhöriga förändras på många olika sätt och de egna behoven nedprioriteras vilket kan leda till att den anhöriga drabbas av ohälsa. Det är viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal försöker förstå den situation anhöriga befinner sig för att kunna erbjuda rätt hjälp och stöd.