The (eco)logical choice : A sociological study about the relationship between actions and ethics

This study targets to design the understanding of the relationship between actions and ethical values. An example of this kind of obliquity is illustrated by how environmental issues gets positive response from a majority while a minority have an environmentalfriendly behaviour towards it. This is studied by examining how private persons percieve the link between their consciousness and their effort to make a change. The method that has been used was single interviews with six male collegestudents. The main questioin is how it is possible to understand values and behaviour among men during education. The main theory involves cognitive dissonance, where the importance of differences between moral and deeds are discussed. The theory also focus on the problems with social traps in the society. The result shows that differences occur in the environmental behavour of people. These are caused by neutrality or the absence of information. Meanwhile, people who state to have environmental issues as a main interest sees more problems facing the ecological sustainability since they are more aware. The result also displayed environmental actions as ethically correct and if not performed causes a bad self-image. Connecting the collegestudents’ attitudes, cognitive dissonance och social traps, three general types of characters have been found for the analysis. The conclusion is to start engaging the population to greener actions by bigger co-operations between organisations and the society by including self-interest. This makes the population gain trust and make rational choices before co-operating.Denna studie riktar sig mot att skapa en förståelse för relationen mellan handling och etiska principer. Ett exempel på ett snedvridet förhållande är hur miljöproblem får positiv respons av majoriteten av populationen, medan en minoritet möter problemen med ett miljövänligt beteende. Undersökningen utgår från hur privatpersoner reflekterar kring länken mellan sitt samvete och sin insats att göra skillnad. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex manliga universitetsstudenter. Den huvudsakliga frågeställningen är hur det är möjligt att förstå värderingar och beteende hos män under utbildning. Den huvudsakliga teorin grundar sig i kognitiv dissonans för att belysa betydelsen kring skillnader mellan moral och handling. Teorin fokuserar även på problemen med sociala fällor i samhället. Resultatet visar att skillnader finns i människors miljöorinenterade beteendemönster, vilka orsakas av neutralitet eller brist på information. Resultaten visar även att individer som visar stort engagemang för miljöfrågor också ser fler hot mot den ekologiska hållbarheten eftersom de är mer insatta i ämnet. Resultaten visar också att miljövänliga handlingar uppfattas som etiskt korrekta och skadar självbilden om de inte genomförs. Genom att sammankoppla studenternas attityder, kognitiva dissonans och sociala fällor har tre generella karaktärstyper konstruerats och framställts i analysen. Slutsatsen är att uppmuntra populationen till grönare handlingar genom ett större samarbeten mellan organisationer och samhället där egenintresset inkluderas. Detta får populationens förtroende att växa och göra rationella beslut före samarbetet