Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever : En inblick i organisationen och undervisningen på en mångkulturell skola

Samhället har gått från att vara monokulturellt till att bli mångkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utländsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjärde elev med utländsk bakgrund går ut grundskolan utan grundläggande behörighet, vilket kan jämföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna är sammansatta, men denna studie inriktas främst på språkliga faktorer. Arbetet utgår ifrån ett socio- och interkulturellt perspektiv på lärande, och berör även forskning om språkutveckling. Denna visar bl.a. att språk- och kunskapsutveckling hör ihop och att flerspråkiga elevers modersmål har stor betydelse för både språkutveckling och lärande, vilket är en grund i denna studie. Arbetet berör även skolans intentioner kring flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt hur verkligheten ser ut i de olika verksamheterna. Ofta har skolor en monokulturell organisationskultur istället för en interkulturell, vilket är det som är eftersträvansvärt för att ge elever med utländsk bakgrund goda utbildningsmöjligheter. Dessutom råder stora variationer både inom och mellan skolor med avseende på flerspråkiga elevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling, men överlag råder stora brister utifrån de intentioner som finns för skolväsendet. Undersökningen i detta arbete är en fallstudie, vars ena syfte är att öka kunskapen om hur organisationen kring arbetet med språk- och kunskapsutveckling hos elever med utländsk bakgrund kan se ut på en mångkulturell skola. Vidare syftar studien till att öka förståelsen för hur synsätt, organisation och riktlinjer kring flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling (främst genom modersmålet) kan påverka ämnesundervisningen, och i synnerhet med avseende på att tillämpa modersmålet som en resurs för lärande. Ett ytterligare syfte var att ta reda på elevernas upplevelser av ämnesundervisningen och av deras möjligheter till språk- och kunskapsutveckling. Studien gjordes genom en intervju med rektorn på skolan för fallstudien, genom intervjuer med tre lärare, samt genom två fokusgruppsintervjuer med elever på skolan. Studien visade att skolan har ett dominerande synsätt som är signifikativt för en interkulturell organisationskultur, vilket påverkar både organisation och undervisning. I stora drag arbetar skolan både organisatoriskt samt inom ämnesundervisning enligt skolväsendets intentioner. Aktörerna på skolan försöker utifrån kunskaper om forskning, styrdokument och egna synsätt ge eleverna goda möjligheter till språk- och kunskapsutveckling och en likvärdig utbildning gentemot elever med svensk bakgrund, liksom mellan flerspråkiga elever. Även om skolan ligger långt fram i sitt arbete så hindrar ramfaktorer från att lyckas fullt ut